Skogsbruk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skogsbruk

1. Med gård, lantgård eller bondgård avses vanligen en samling byggnader som utgör mittpunkten för en jordbruksenhet (särskilt i sydsvenskt språkbruk) och som bebos av en familj. Gårdens invånare kan även ägna sig åt andra näringar än jordbruk, som till exempel skogsbruk eller fiske. (källa)
2. Slutavverkningar är i större delen av Finlands och Sveriges skogar sedan länge helt mekaniserade. Fällningsarbetet och virkestillredningen utförs av skördare medan skotare svarar för utdrivningen av virket från avverkningsplatsen. För privata skogsägare står i huvudsak två olika former av avtal till buds när skogen ska avverkas: avverkningsuppdrag respektive rotpostförsäljning. Efter en slutavverkning är skogsägaren lagvägen förpliktad att återbeskoga området. För underlätta denna föryngring genomförs i regel någon form av markberedning. De allra flesta skogsbruksåtgärder utförs idag på underentreprenad med hjälp av lokala småföretagare som kontrakteras av de större skogsägarföreningarna och skogsbolagen. (källa)
3. Jordbruk (jordbrukskollektiv) (mindre brukligt: agrikultur) är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål. Ofta kombineras egentligt jordbruk, det vill säga växtodling och boskapsskötsel, med skogsbruk och benämns då lantbruk. (källa)
4. När arbetsdelningen i samhället under tidig medeltid medförde en större mängd sysselsatta inom icke-agrara näringar som bergsbruk och stadsnäringar, blev det mera nödvändigt med en särskild beteckning för jordbrukare. Andelen sysselsatta inom jordbruket är delvis en bedömningsfråga och kan avgöras med större precision först för de senaste århundradena. Det svenska jordbruket utmärktes av binäringarnas stora betydelse. Förutom att bönderna arbetade med forkörning, hemslöjd m.m. under den långa vinterperioden hade många hantverkare i städerna och bergsmän egna odlingar. Det har beräknats att närmare 80 procent av befolkningen huvudsakligen var sysselsatta inom jordbruket vid mitten av 1700-talet och nästan samma andel ännu hundra år senare. I slutet av 1800-talet började andelen långsamt minska och var omkring 1930 nere i knappt 40 procent. Efter andra världskriget kom det stora fallet i jordbrukarnas andel av befolkningen. År 1985 utgjorde sysselsatta inom jordbruk (inklusive skogsbruk och fiske) cirka fyra procent av hela antalet yrkesverksamma. År 2007 var andelen verksamma inom jordbruket cirka 1,5 procent av den totala sysselsättningen i landet. Av dessa var 40 procent kvinnor. (källa)
5. Det moderna kallblodet används inte i lika stor utsträckning idag som för bara hundra år sedan. Förr användes kallbloden som arbetshästar för arbete som körning, skogsbruk, jordbruk, byggarbete eller till och med för att dra spårvagnar och omnibussar. När alla dessa områden moderniserades med ny teknik blev kallblodshästen nästan överflödig. Idag används till exempel nordsvensken mer till ridning än till arbete. Men kallbloden är ändå populära, och även om de inte avlas i lika stor mängd idag som förr i tiden så är de varken utrotningshotade eller olönsamma. (källa)
6. Kulturlandskap är ett landskap som människor har påverkat på olika sätt. Är landskapet format av jordbruk, skogsbruk och/eller bete av boskap talar man om odlingslandskap, medan andra former av mänsklig verksamhet kan leda till ett urbant landskap eller ett industrilandskap. (källa)