Skogsvårdslag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skogsvårdslag

1. Indelningen i huggningsklasser anknyter till bestämmelserna i skogsvårdslagen vad avser reproduktionsplikt och lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning mm, men är inte ett juridiskt begrepp i sig själv. (källa)
2. 1965 plöjdes det första hyggets i Sverige runt Strömsund med hyggesplog och tekniken infördes av Bengt Johansson på SCA. Metoden var ur föryngringsperspektiv mycket god och gav god plantöverlevnad. Dock möttes metoden på kritik av samer och miljörörelsen, och under 1970-talet infördes samrådsplikt för hyggesplöjning och med den nya skogsvårdslagen 1994 förbjöds metoden. (källa)
3. Skogsvårdslagen anger vilka krav samhället ställer på skogsägaren. Kraven gäller till exempel hänsyn till natur- och kulturmiljöer, återbeskogning efter avverkning, krav på virkesproduktion med mera. Utgångspunkten är att miljö och produktion ska väga lika i det svenska skogsbruket. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för skogsvårdslagen och även för delar av miljöbalken. (källa)
4. Tidigare har man ofta sagt att blädningsbruk kräver fuktiga, näringsrika marker. Skälet till att man trodde detta var antagligen det faktum att man normalt har rikligare föryngring på sådana marker. Men det är inte mängden plantor som avgör om man kan bläda eller ej, utan om beståndet har tillräckligt stort virkesförråd för att kunna ta tillvara markens produktionsförmåga. En lägsta accepterad nivå finns specificerad i Skogsvårdslagens 10§, men man bör normalt sett ligga på en högre nivå. Genom att man utgår från hur beståndet ser ut idag så kan man bortse från markförutsättningarna. (källa)
5. Samma års riksdag förlängde med vissa ändringar arbetstidslagen på tre år, antog en ny skogsvårdslag liksom även vissa övergångsbestämmelser för hyreslagstiftningens avveckling samt beviljade medel för påbörjande av elektrifiering av statsbanan Stockholm-Göteborg. (källa)
6. I skogsvårdslagen användes termerna kulturmiljövård och kulturmiljövärde ett flertal gånger. (källa)
7. Naturvården regleras genom lagar, främst miljöbalken samt vissa andra lagar (bland annat Skogsvårdslagen är viktig). Skydd av naturområden för friluftsliv ingår i naturvården, enligt miljöbalken, liksom skydd av den geologiska mångfalden - geologiska företeelser som har höga bevarandevärden. Natur skyddas och vårdas för att bevara en hög mångfald av arter lokalt och regionalt, främst genom att i landet förekommande naturtyper representeras via olika skyddsformer. Naturvård ger varierad natur, rent vatten, vackra utsikter och möjligheter för människor att njuta och dra lärdomar genom undervisning och forskning, idag och i framtiden. (källa)
8. Oröjda bestånd förmår inte sällan att på lång sikt producera ungefär lika många, eller fler, skogskubikmeter per hektar som röjda avdelningar, problemet är att denna virkesvolym i oröjd skog fördelas på ett alltför stort antal alltför klena stammar. Eftersatta röjningar har blivit ett stort problem i svenskt skogsbruk efter att Skogsvårdslagen liberaliserades. (källa)
9. I Sverige har skogsbruket från att under denna period varit starkt exploaterande, i och med att krav på återbeskogning efter slutavverkningar infördes 1903, övergått till att vara mer uthålligt. Idag råder dock delade meningar om hur uthållighet i skogen ska definieras. Enligt skogsvårdslagen ska produktionsmål och miljömål vara likställda, vilket innebär att lika stor hänsyn ska tas till skogens värde för människor och djur som till skogens virkesavkastning. Vad gäller virkesavkastningen är skogsbruket idag uthålligt, eftersom virkesförrådet stadigt ökar och nu på 2000-talet är 65 % högre än på 1920-talet trots att avverkningstakten ökat väsentligt. (källa)
10. Skogsvård innebär anläggande och skötsel av skogsbestånd med avsikt att få bestånd med god volymtillväxt och god kvalitet. Skogsvården kan delas in i beståndsanläggning, beståndsvård och skogsskydd. Med beståndsanläggning menas anläggande av ny skog efter föryngringsavverkning genom plantering eller naturlig föryngring med fröträd. Beståndsvård är skötsel av skogsbestånd genom röjning och gallring. Skogsskydd innebär att förebygga och förhindra skador på skog på grund av skadeinsekter och svampsjukdomar. Skogsvården regleras av Skogsvårdslagen, där även skötselråd ingår. Rådgivning om skogsvård ges av Skogsstyrelsen och skogsägareföreningarna. (källa)