Skolgosse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skolgosse

1. Lokalerna vid Drottningtorget ansågs snart otillräckliga, då antalet "fattighjon" växte, och i december 1876 väckte redaktör Sven Adolf Hedlund en motion hos stadsfullmäktige om en utvidgning och förflyttning av verksamheten till landeriet Gibraltar, och följande år tillsattes en särskild beredning för frågan. Redan innan beredningen hunnit lämna sitt utlåtande, blev det akut nödvändigt att skaffa ökat utrymme och i stadens hus nr 59 i 12:e roten (det så kallade "Corinska huset") ordnades 1878 plats för 60 hjon, dessutom överflyttades ett femtiotal till det nya sopphuset i Haga, vid Skolgatan 25. Den 26 april 1883 beslutade stadsfullmäktige om den nya anstaltens uppförande på Gibraltarområdet i Johanneberg med 1 075 platser till en kostnad av 1 262 767 kronor. Det officiella namnet blev "Gibraltar Fattigvårds- och Försörjningsanstalt", och verksamheten drevs i samma regi och även det gick under namnet Bracka. Flytten påbörjades 3 september 1888, då 751 understödstagare togs emot. Av dessa kom från Drottningtorget 362 arbets- och försörjningshjon, 132 sjuka, 99 sinnessjuka, 21 ammor, 25 dibarn, 9 koltbarn och 13 skolgossar, från "Corinska huset" kom 36 kvinnor samt från Haga sopphus, 40 män och från Barnhemmet vid Järnvågen, 14 skolflickor. (källa)
2. Andra böcker av Alcott är Våra vänner från ifjol (uppföljaren till Unga kvinnor), Gosskolan i Plumfield, De forna skolgossarna i Plumfield, En krona bland flickor (1875), En ädel kvinna och Rosa eller de åtta kusinerna, som inleder en hel svit av böcker om Rosa. Hon skrev även ett antal novellsamlingar och teaterpjäser. (källa)
3. Olof Nilsson Skragge, sedermera Olof Hermelin (1658–1709), adlad Hermelin (son av Nils Månsson Skragge, se adliga ätten Skraggensköld), till Torsätra i Västra Ryds socken, Uppsala län. Född 1658 i Filipstad. Student i Uppsala1 1677-09-12. Informator för riksamiralen, greve Gust. Otto Stenbocks söner och gjorde med dem en utrikes resa. Extra ordinarie kanslist i riksarkivet 1685. Sekreterare hos riksdrotsen greve Magn. Gabr. De la Gardie 1687. Professor i latinsk vältalighet och poesi vid universitetet i Dorpaf 1689, vilken professur han 1695 utbytte mot professuren i romersk och svensk rätt2. K. sekreterare och k. historiograf 1699-03-02. Tillika sekreterare i k. kansliets tyska expedition 1701-09-11. Adlad 1702-11-15 jämte sina styvbarn (introd. 1704 under nr 1391). Kansliråd och statssekreterare 1705-10-09. Död 1709 i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava, där han blev fången. 'Han erhöll såsom skolgosse sitt fädernenamn Skragge, vilket han dock måste avlägga, på sin faders kusins, kyrkoherden mag. Simon Skragges söners åtalan därpå, vilka voro studenter i Uppsala, antog då namnet Hermelin, som han under skolåren fått, för sin vighets skull, på skämt heta av sina kamrater. Var en grundlärd man och lycklig författare, så på latinsk som svensk vers och prosa, och har utgivit en mängd arbeten, bland andra 1683 en översättning från franskan av Sylvestre de Tours sedebok, vilken översättning för språkets renhet kan räknas bland den tidens mästerstycken. Kallades 1700 till svenska armén i Livland, där han på befallning författade sedermera tryckta vederläggningar av de av tsar Peter och konung August i Polen utspridda menliga manifester och skrifter, vilket sedermera troddes vara orsaken till hans slutliga ofärd. Om hans död äro olika berättelser, såsom att han efter slaget vid Poltava blivit fången framförd till tsar Peter, vilken med bitterhet förebrått honom vad han emot tsaren skrivit, samt låtit under markisen av sitt tält nedsabla honom, eller att han blivit förd till ett ryskt kloster vid Astrakan, där han icke fått tala med någon, utom munkarna, och ej heller skriva, samt ännu skulle levat 1712.' Hans Bref till Samuel Barck 1702–1709 utgåvos 1913 av C. von Rosen. Gift 1:o 1689-06-09 med Helena Brehmsköld, död 1698-06-09 och begraven s. å. 11/9, dotter av kamreraren Jonas Brehm, adlad Brehmsköld, och Barbara Wagner. Gift 2:o 1700-02-06 med Margareta Åkerhielm i hennes 2:a gifte, född 1677-04-14 i Nijmegen, död 1717-05-18, dotter av statssekreteraren Samuel Månsson Agriconius, adlad Åkerhielm, och Catharina Mollsdorff, samt änka efter k. sekreteraren Elias Obrecht, se Tab. 5. Jonas, född 1691-04-30, död 1694-12-14. (källa)