Skolunderbyggnad Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder skolunderbyggnad, varianter, uttal och böjningar av skolunderbyggnad

Skolunderbyggnad synonym, annat ord för skolunderbyggnad, vad betyder skolunderbyggnad, förklaring, uttal och böjningar av skolunderbyggnad.

Vad betyder och hur uttalas skolunderbyggnad

Skolunderbyggnad uttalas skol|under|bygg|nad och är ett substantiv.

Ordformer av skolunderbyggnad

Singular

skolunderbyggnad
obestämd grundform
skolunderbyggnads
obestämd genitiv
skolunderbyggnaden
bestämd grundform
skolunderbyggnadens
bestämd genitiv

Plural

skolunderbyggnader
obestämd grundform
skolunderbyggnaders
obestämd genitiv
skolunderbyggnaderna
bestämd grundform
skolunderbyggnadernas
bestämd genitiv

Skolunderbyggnad är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet skolunderbyggnad

  1. För civilanställda som tillhör Officersnivån (CF) krävs lägst akademisk examen samt erfarenhet i yrkesrollen, stort personalansvar och bred erfarenhet. För civilanställda som tillhör nivån Andra grader (CR) krävs i spannet CR 6-9 gymnasiekompetens, eftergymnasial yrkesutbildning och i vissa fall högskolebehörighet samt gedigen praktisk och teoretisk erfarenhet i yrkesrollen men ett mindre personalansvar. I spannet CR 1-5 krävs ingen särskild civil skolunderbyggnad. (källa)
  2. Bergquist, enligt annan källa född på egendomen Bålnäs i Malexanders socken, fick sin skolunderbyggnad i Vänersborg. Han anställdes som stationsingenjör vid Oxelösund–Flen–Västmanlands Järnväg (OFWJ) 1872 och deltog först i arbetet på sträckan Oxelösund–Nyköping och därefter på sträckan Eskilstuna–Hällefors. I juli 1875 anställdes han vid Bergviks Sågverks AB, senare Bergvik och Ala AB, som skogsförvaltare och byggnadsingenjör och bosatte sig då i Ljusdal. Han blev bolagets disponent 1888 och bosatte sig i Bergvik. Han lämnade denna befattning 1900 och bosatte sig i Stockholm. (källa)
  3. När han till slut sattes i Smedjegårdens häkte författade han, Den uti Smedjegårds-häktet nu fängslade ryktbare bedragaren och tjufwen Jacob Guntlacks lefwernes-beskrifning, af honom sjelf författad. Biografin trycktes i Stockholm år 1770 på Kongl. tryckeriet. Åtminstone påstås han själv ha författat den, men det är inte belagt, och ej heller troligt då Guntlack med stor sannolikhet var analfabet då han aldrig nämner att han kunde läsa eller skriva och det enda belägget som finns för någon skolunderbyggnad är att hans namn finns i registren för Maria Skola på Södermalm. Biografin skrevs troligen av någon som intervjuade Guntlack eller var nära bekant till honom. (källa)
  4. Johansson, som saknade egentlig skolunderbyggnad, gick i unga år till sjöss och blev därefter maskinist vid Skönviks sågverk. Åren 1893–1895 var han verksam vid Sundsvalls privata elektricitetsverk och anställdes därefter som förste maskinist och föreståndare vid Söderhamns elektricitetsverk. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.