Skomakarmästare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skomakarmästare

1. Fredrik Böök var son till skomakarmästaren Mårten Christofferson och Maria Böök. Han blev student 1901, filosofie kandidat vid Lunds universitet 1903, filosofie licentiat och docent i litteraturhistoria 1907 samt filosofie doktor 1908. 1920 blev han professor i litteraturhistoria vid Lunds universitet. (källa)
2. Axel Nordlund var son till skomakarmästaren Lars Peter Nordlund. Han avlade mogenhetsexamen i Lund 1889 och tandläkarexamen 1893. Han var praktiserande tandläkare i Kristianstad 1893 och föreståndare där för folkskolornas tandklinik 1909–1930 samt militära tandkliniken 1920–1930. Därjämte tjänstgjorde han 1915–1938 vid Kristianstads lasarett som specialist vid behandling vid käkskador. Nordlund studerade 1915 i Tyskland protetisk behandling av i kriget uppkomna käkskador och 1920 med statsbidrag efterbehandling av sådana skador. Hans i fackpressen publicerade arbeten behandlade huvudsakligen käkfrakturer. Han var ordförande i Sydsvenska tandläkaresällskapet 1911–1914 och ledamot av Kristianstads folkskolestyrelse 1911–1930 (från 1921 som vice ordförande). (källa)
3. År 1865 bestod brandkåren i Redbergslid av följande personer: som förman fungerade värdshusinnehavaren Jonsson, "Okegubben" kallad. Det fanns fyra brandkarlar: skomakarmästare A. Magnusson, bröderna J. Jakobsson och E. Jakobsson samt bagare Nilsson. Endast tre större eldsvådor finns noterade under det första stationshuset tid: vid Ånäsvägen 14 ("Brända huset"), ett hus vid Lilla Härlanda samt en stor ljungbrand i "Spettalsbergen". (källa)
4. Denna släkt är en borgerlig släkt vars äldste kände stamfader Börje Månsson Hammar född omkring 1620, troligen härstammade från Göteborgstrakten. Han var amiralitetsskrivare vid Amiralitetsvarvet i Göteborg, död troligen 1694. Han var gift med Karin Eriksdotter, död 1706 i Tuve. Från deras son Nils Börjesson Hammars, skomakarmästare och borgare i Landskrona, död 1716, sonsöner härstammar de senare släktgrenarna: Smålandsgrenen, Hallandsgrenen, Pålsjögrenen och Helsingborgsgrenen. (källa)
5. Hansen var 1835–1841 skomakarmästare i Rudkøbing och Slagelse och författade 1833–1841 flera småskrifter dels om näringsväsendet, dels om de kyrkliga förhållandena (han blev redan 1825 gripen av grundtvigianismen). År 1842 flyttade han till Köpenhamn och började utge veckotidningen "Almuevennen", som förde de lägre samhällsklassernas talan gentemot godsägare och ämbetsmän. År 1848 ivrade han för allmän rösträtt och kämpade mot upptagande av kungavalda medlemmar i den grundlagsstiftande riksförsamlingen. I oktober samma år invaldes han själv i denna församling, men tog ingen framstående del i dess förhandlingar. Därefter hade han, endast med ett kort avbrott, till sin död säte i folketinget samt 1856–1866 även i riksrådet och utövade snart stort inflytande. Han medverkade till genomförande av många reformer, i synnerhet till förbättring i de mindre jordbrukarnas ställning och till utveckling av den kommunala självstyrelsen. År 1851 blev han medlem av styrelsen för Bondevennernes selskab. Dessutom fortsatte han utgivandet av "Almuevennen", som 1856 fick namnet "Morgenposten" och blev daglig tidning, men lämnade 1864 själva den redaktionella ledningen. (källa)
6. Pehr Axel Nyström d.ä. var far till stadsarkitekten Axel Fredrik Nyström (1832-1894), som var intendent i Överintendentsämbetet från 1886, och Carin Scholander, framträdande svensk teosof. Hon var gift med arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander, som var Pehr Axels systerson. Hans föräldrar var skräddarmästaren Anders Nyström (1740-1816) och Anna Rebecca Höök (1754-1820), dotter till en skomakarmästare på Ladugårdslandet. Han växte upp Själagårdsgatan 6 i Stockholm (dåvarande Skärgårdsgatan, Gamla stan. Pehr Axel Nyström är begravd på Norra begravningsplatsen. Han var farfarsfarfar till professorn arkitekten Louise Nyström (1942-). (källa)