Skranka synonym, annat ord för skranka, vad betyder skranka, förklaring, uttal och böjningar av skranka.
Hittade 2 varianter av ordet skranka:
Vad betyder och hur uttalas skranka
Skranka uttalas skranka och är ett substantiv -n skrankor.
Skranka betyder:
- mest i pl.
- gräns
- skiljemur
- spärr
Ordformer av skranka
Singular
- skranka
- obestämd grundform
- skrankas
- obestämd genitiv
- skrankan
- bestämd grundform
- skrankans
- bestämd genitiv
Plural
- skrankor
- obestämd grundform
- skrankors
- obestämd genitiv
- skrankorna
- bestämd grundform
- skrankornas
- bestämd genitiv
Skranka1 är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Vad betyder och hur uttalas skranka
Skranka uttalas skranka och är ett verb -de.
Skranka betyder:
- skranka av avskilja el. avdela med skrank
Ordformer av skranka
Aktiv
- skranka
- infinitiv
- skrankar
- presens
- skrankade
- preteritum
- skrankat
- supinum
- skrankande
- presens particip
- skranka
- imperativ
Passiv
- skrankas
- infinitiv
- skrankas
- presens
- skrankades
- preteritum
- skrankats
- supinum
Skranka2 är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet skranka
- Champion kallades under den äldre medeltiden en kämpe, som mot en på förhand utfäst belöning, i envig företrädde den ene av parterna, om denne på grund av kön, ålder eller vanförhet var ur stånd att själv deltaga. De som utövade detta yrke hörde vanligen till de lägsta klasserna i samhället och ansågs som ärelösa. De bar en läderklädnad och särskilt föreskrivna vapen och fick ej kämpa till häst eller visa sig inom skrankorna utan rakat huvud. (källa)
- De som hade rätt att presenteras vid en cour var ämbetsmän vid de kungliga kollegierna från presidenter ner till assessorer samt medlemmar av adeln. De sociala skrankorna var stränga, då den omtalade Lolotte Forssberg, ursprungligen inte adlig men gift med en greve Stenbock, presenterades av Augusta Löwenhielm vid hovet på begäran av Sofia Albertina år 1799 betraktades det som en sensation och presentationen kunde utföras först efter svåra konflikter inom kungahuset. (källa)
- Reduktionen förberedde enväldets införande, och det kom att för den närmaste framtiden ge den svenska politiken en fredlig och franskfientlig riktning. Det var dessa ändamål som åsyftades på 1680 års riksdag där partierna – enväldets anhängare och vännerna av högadelns makt – drabbade samman. Det hela var sannolikt en på förhand avtalad sak mellan Karl XI och hans män, och kom att beteckna en vändpunkt i Sveriges historia. Utöver förmyndarräfsten och reduktionen ledde detta också till nedbrytandet av riksrådets gamla myndighet, som svenska kungar sedan 1634 obligatoriskt skulle ta råd från. Under kriget utbröt interna strider mellan rådsherrarna, och kungen styrde över riket mer eller mindre utan att lyssna till deras råd. Det innebar att perioden för det högaristokratiska regementet gått till ända och att i stället det kungliga enväldets tidevarv börjat. De viktiga besluten vid 1682 års riksdag som gjorde reduktionen till kungens ensak och rev ned alla skrankor för hans lagstiftande makt betydde endast fullbordandet av den välvning, som blivit inledd 1680. Rikets ständer konfirmerade Karl XI:s makt under 1693 års riksdag genom en kungörelse om att kungen var ensam härskare över det svenska riket. (källa)
- Englands sociala struktur 1750–1815 präglades av ett samhälle där de skrankor som skiljde samhällsklasserna åt var överbryggbara. Det fanns inga stånd med i lagen fastställda privilegier. Den sociala rörligheten fanns men var mycket långsam, det gick att nå de högre klasserna fast det var mycket svårt och blev under perioden svårare, inte lättare. Fluktuationer i inkomst och status följde livscykeln och det var lika lätt att sjunka nedåt på samhällsstegen som att stiga uppåt. Klasskamp i marxistisk mening existerade inte, därför att samhällets konfliktlinjer inte ägde rum mellan jordägare, kapitalister eller arbetare utan mellan olika samfund, näringsgrenar och konkurrerande yrken. Intressegrupper var viktigare än klass. Klassen var därför inte heller det som människorna i första hand identifierade sig med. Identifikationen uttrycktes i stället i form av respekt, lojalitet, yrke och familj. (källa)
Phonetiskt närliggande ord