Skriftalster Synonymer Betyder Uttal

• verk

Hur används ordet skriftalster

1. Som författare och skribent under sju decennier var Hornborg oerhört produktiv. 1981 utgavs en förteckning över hans skriftalster: "Eirik Hornborgs i tryck utgivna skrifter 1897-1968." Bibliografin på 178 sidor omfattar över 1400 nummer. Han var medlem av tidskriften Nya Argus redaktion från 1927 till 1948. Enbart i denna skrev han mer än 300 artiklar. 1934-47 var han ordförande för Svenska litteratursällskapet i Finland. Sistnämnda år ställde han sin plats till förfogande efter att sällskapet den 5 februari 1947 tilldelat Gunnar Björling Ida Rosqvists pris för sin diktsamling "Luft är och ljus". Hornborg var starkt kritisk till den litterära modernismen och dess utsvävningar. Om Björling och hans likars arbeten skrev han bl.a.: "De är ej skrivna på svenska – om också med till största delen svenska ord – och över huvud ej på något språk i ordets fastslagna betydelse.". (källa)
2. Han avgick 1920 från professuren. Av Vestnorske maalføre fyre 1350, II. Sudvestlandsk utkom 3 band: Rygiamaal (1915), Indre sudvestlandsk (1916), Sudvestlandske yvergangsmaal, Færöymaal (1917), det återstående bandet skall behandla isländskan. Hægstads vetenskapliga verksamhet var företrädesvis inriktad på undersökning av de norska folkmålens utveckling under äldre tid. Med utgångspunkt i medeltida skriftalster, som kunnat säkert lokalbestämmas (särskildt diplom), lyckades det honom att fastställa de typiska kännetecknen för språket i olika bygder, dialekternas gränser och litterära betydelse samt huvuddragen av det levande talspråkets förändringar, särskilt med hänsyn till ljud- och formgestalt. Hægstads arbeten utmärks för grundlighet och pålitlighet, för norsk språkhistoria är de av grundläggande betydelse. Under yngre år utvecklade Hægstad livlig politisk verksamhet, bland annat som redaktör (för tidningen "Nordtrønderen") och stortingsman (1892-1894 och 1897-1900). Framför allt framträdde han som outtröttlig och framgångsrik förkämpe för "landsmålet". En följd av år var han ordförande i Det norske samlaget. Hægstad var den förste professor, som höll sina föreläsningar på landsmål. Han författade även den första skolgrammatikan för detta språk, Norsk maallæra (1879, 11:e upplagan 1920). (källa)