Skugga Synonymer Betyder Uttal

• bevaka
• förfölja

Hur används ordet skugga

1. Bäckmete bedrivs främst efter bäcköring och bäckröding i bäckar och mindre åar, långt upp i skogen eller högt upp på ett fjäll eller långt ut på en myr brukar man kunna finna stor bäcköring. Vid bäckmete används i regel ett relativt långt metspö med toppknuten lina. Mask används som agn och flöte används inte, utan krok, tyngd och agn får driva i strömmen. Bäckmete är ett utpräglat smygfiske där det gäller att röra sig tyst och försiktigt för att inte skrämma fisken. Om man har solen i ryggen kan ens skugga synas på vattenytan och skrämma fisken. (källa)
2. Det viktigaste sinnet tycks vara känseln. De har känsliga borst på extremiteterna. Som vuxna har de också ett oparigt öga, som troligen bara kan skilja mellan ljus och mörker. Djuren reagerar snabbt om en skugga faller på dem (skuggreflex). Ögat har bildats från naupliusögat. (källa)
3. Trädet växer företrädesvis på en nivå av 600 till 1 800 meter över havet, men i de norra delarna av utbredningsområdet växer det även i mer låglänta områden. Främst växer det på platser med relativt hög fuktighet. Arten tål skugga väl och förekommer både i blandskogar och i mer rena bestånd. (källa)
4. Humleblomster (Geum rivale) är en flerårig ört i familjen rosväxter som är hemmahörande i norra halvklotets tempererade områden. Den förekommer i hela Norden, även i de högre fjällregionerna. Den växer på ängar med fuktig mark och den söker inte skugga. (källa)
5. En slutavverkning ändrar radikalt områdets karaktär, vilket påverkar till exempel vandrare och bär- och svampplockare, och det kan ta lång tid innan området åter är användbart för detta. Ett område som slutavverkas producerar stora mängder med en rik flora som är viktig för många arter av insekter, fåglar och däggdjur. Hyggena i skogen har tagit över en del av de biotoper, ängs- och beteslandskapet, som försvunnit inom jordbruket. Det tydligaste exemplet på djur som gynnas av hyggen ärådjur och älg. Slutavverkas område som trakthyggesbruk i större områden under längre tid medför det att det ingenstans kommer att finnas äldre skogspartier, om sådana inte enkom sparas, vilket betyder att många hotade arter inte längre kan leva i området. Således utgör slutavverkningspolitiken i Sverige ett stort hot mot den biologiska mångfalden, där fler än 1 500 skogsarter anses vara hotade. Positivt är att ingen art som är knuten till skogslandskapet har utrotats i Sverige sedan 1970-talet. Arealen med skog som är äldre än 160 år har blivit tre gånger större i södra Sverige under perioden sedan början av 1900-talet. Arealen gammal skog ökar sedan mitten av 1990-talet även i norra Sverige. Ett ensidigt skogsbruk utan hyggen skulle i stora delar av Sverige skapa ett ensartat skogslandskap som i huvudsak domineras av gran. Detta beror på att granen klarar att växa upp i skuggan av andra träd och att den inte betas ner av hjortdjuren rådjur och älg. (källa)
6. Hägrarna äter mest fisk, men även kräldjur, grodor, maskar, blötdjur, insekter och liknande. Några arter äter rom från fiskar och groddjur. En häger som söker efter mat kliver oftast omkring tyst och försiktigt i grunt vatten, men kan också stå stilla och lura på de djur som råkar närma sig. En häger som letar mat har ofta en mycket karakteristisk kroppsställning med halsen indragen, nacken vilande på skuldrorna och underkäken vilande på den krökta halsen. Kommer något byte inom räckhåll, sträcker fågeln ut halsen till dess fulla längd och griper bytet blixtsnabbt. Vissa arter använder sina vingar för att skugga vattenytan så att de ser fiskarna bättre. (källa)
7. Platon anses ofta vara grundaren till tanken på en idévärld. I Platons världsbild har tanken på en idévärld en central roll. Idévärlden är enligt Platon den sanna verkligheten och sinnevärlden, alltså den värld människan kan uppfatta med sina sinnen, är bara en skugga eller en blek kopia av idévärlden. (källa)
8. De flesta jordfärger utgörs först och främst av lermineraler, bestående av olika varianter av aluminiumsilikat. De färgande beståndsdelarna är oftast järnoxid, järnhydroxid och manganoxider i olika proportioner. Pigmentens namn hänvisar ofta till ursprunget och har fått leva kvar även när man hittat liknande pigment på andra ställen. I Frankrike används namnet ockra (ocre) för nästan alla jordpigment, även de röda. I Italien kallas jordpigmenten terra, som betyder jord på italienska, eller umbra, som betyder skugga. Bolus eller rödkrita är en röd jordfärg. (källa)
9. Järpen lever i sluten barrskog, främst granskog med inblandad björk och al, och helst mark med kärr och bäckar. Ganska ofta befinner de sig på marken i skugga på platser med rik undervegetation i en zon där hedmark övergår i myr eller annan våtare och snårigare mark. (källa)
10. Djurets päls är vit med svarta områden. Pandan har svarta ben och armar och svarta ringar runt ögonen samt svarta öron. Även svansspetsen är ibland svart. Svansen är med en längd av 10 till 15 centimeter den näst längsta hos någon art i familjen björnar, endast för läppbjörnen finns rapporter om individer med längre svans. Pälsen är väldigt tjock. Pandans färger smälter bra in i mosaiken av ljus och skugga i den naturliga miljön av bambusnår och lövtäckta grenar som arten lever i. Anledningen till pälsfärgen är dock inte helt utredd. Även om det kan tyckas att pandans färg är uppseendeväckande och lätt att lägga märke till är det inte så i det vilda där pandans färger fungerar som kamouflage. Utöver detta förklaras färgen med reglering av kroppstemperaturen eller som varningsmönster för fiender. (källa)