Skyddsbestämmelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skyddsbestämmelse

1. Ett gement q i kombination med index (stor bokstav – se Detaljplan) betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Vad det innebär preciseras med skyddsbestämmelser på plankartan. Det kan vara rivningsförbud eller att befintlig gestaltning och detaljering ska bibehållas. Skyddsbestämmelser kan reglera sådant som vanligtvis inte är bygglovspliktigt, exempelvis interiörer eller hur underhåll ska utföras. Gement q är därmed det starkaste skydd en byggnad kan få i en detaljplan. (källa)
2. För att klargöra skyddet fastställs skyddsbestämmelser eller skyddsföreskrifter för varje byggnadsminne. (källa)
3. En större villa på Bonäsvägen 38, Trappeberg. Villan omfattas av stadsplan, S820720, och är försedd med skyddsbestämmelsen q. Det gemena q i kombination med index betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Byggnaden är privatägd. (källa)
4. Sträckan mellan Humlebo banvaktstuga, Arelids hållplats och Kvarnabo station är byggnadsminne sedan den 20 augusti 2010. Frågan om byggnadsminnesförklaring av Anten-Gräfsnäs Järnväg väcktes år 1977 av Länsstyrelsen i dåvarande Älvsborgs län, Järnvägen ägdes då av staten genom SJ. Frågan om byggnadsminnesförklaring togs åter upp år 1996. År 1999 köptes merparten av järnvägsmarken av museiföreningen och Länsstyrelsen utarbetade förslag till skyddsbestämmelser, vilka remitterades i maj 1999. Då Riksantikvarieämbetet under remissomgången framförde att järnvägens kulturhistoriska betydelse behövde utredas vidare, fick Regionmuseum Västra Götaland och industrimuseet Innovatum Länsstyrelsens uppdrag att förnya en tidigare utförd utredning. Bland annat skulle Anten-Gräfsnäs Järnväg jämföras med andra smalspåriga järnvägar i Sverige. (källa)
5. Det fanns skyddsbestämmelser i Sverige framför allt för barnarbete redan i skråordningar under 1600-talet men någon egentlig arbetarskyddslagstiftning fanns inte förrän yrkesfarelagens tillkomst 1889, som trädde i kraft året därpå samtidigt som Yrkesinspektionen påbörjade sin tillsyn mot den privata industrin. Barnarbete hade begränsats i en lag 1881, då förbud infördes för barn under 12 år i fabriks- och hantverksarbete. Med den nya lagen stärktes skyddet för minderåriga och kvinnor. Antalet inspektörer var från början bara tre, utökades till fem några år senare då även industriell rörelse som bedrevs av stat och kommun kom att täckas av lagen. 1912 fick arbetstagarna laglig rätt att utse egna representanter för samråd med Yrkesinspektionen, en blygsam början till den ställning skyddsombuden skulle komma att få i senare års lagstiftning, först genom lagen 1949 men framför allt under 1970-talet. Då tillkom rätten för skyddsombud att stoppa arbete vid överhängande fara. Yrkesinspektionen hade också under årens lopp stegvis fått skarpare befogenheter att verka. (källa)