Skånska Synonymer Betyder Uttal

• uttalsdyslexi

Hur används ordet skånska

1. Radio blev till tv blev till långfilm. Från tidigt 1990-tal och framåt har Hobert gjort ett stort antal framgångsrika tv- och långfilmer. Från "Skånska mord" med Ernst-Hugo Järegård (1928-1998) till den senaste "En enkel till Antibes", som blev språngbrädan för Rebecca Fergusons världskarriär. Däremellan serien om de sju dödssynderna, med filmer som "Glädjekällan" och "Höst i paradiset", "Alla älskar Alice" med dåvarande hustrun Lena Endre och Mikael Persbrandt och "Harrys döttrar" med Endre och Amanda Ooms. (källa)
2. Fastän termen "gerilla" myntades i Spanien under napoleonkrigen för att beskriva det spanska folkets kamp mot de franska ockupationstrupperna, är fenomenet dock avsevärt äldre. Redan på 100-talet f.Kr. använde mackabeerna framgångsrikt metoden i sitt uppror mot seleukiderna. Romarriket mötte mer eller mindre framgångsrika anfall från gerilla i Palestina (zeloter), Britannien (ledda av Cassivellaunus), Spanien (ledda av Viriathus) och andra områden. Den engelske kungen Edward I (1239-1307) mötte gerillakrigföring både i Wales och Skottland. De skånska snapphanarna under Horns krig är ett annat exempel på gerillakrig mot en ockupationsmakt. Under det amerikanska frihetskriget (1775-1783) fördes vissa strider med gerillataktik, särskilt innan de amerikanska styrkorna hade samlats. På andra världskrigets östfront bands tyska styrkor av partisaner. Mao Zedong förde ett framgångsrikt gerillakrig mot Guomindangregeringen och de japanska ockupationsstyrkorna i Kina från 1927 och fram till 1940-talet. I Vietnamkriget var gerillakrigföring av FNL (Även känt som Viet Cong) som byggde på Maos tankar en viktig del av strategin i kriget mot Frankrike och USA. (källa)
3. Öländska vigeltorn kan antas vara en förvanskning av skånska väretorn. (källa)
4. När Carl von Linné på sin Skånska resa fick höra rykten att man stött på gipsfyndigheter i samband med kalkstensbrytningen i Limhamn vid Malmö, så var det ett så uppseendeväckande budskap för Sverige, att han ändrade sina resplaner och sände efter kunninga bergsmän för att undersöka ryktena, som dock visade sig sakna grund. (källa)
5. Godistillverkningen i Sverige startade efter att chokladdrycken fått uppmärksamhet. Under 1600-talet spreds kunskapen att raffinera socker i Europa och under 1700-talet började apoteken att producera kandisocker (även kallat bröstsocker). Det bestod av kristalliserade sockerlösningar smaksatta med kryddor. Eftersom socker var dyrt och exklusivt riktade det sig till förmögna. Apotekens monopol på karameller stod sig fram till slutet av 1800-talet, då den skånska sockerbetsproduktionen tog fart och godisfabriker kom till. År 1872 började Cloetta tillverka chokladkakor och praliner i en fabrik. I början av 1900-talet blev godistillverkningen storskalig och godisförsäljningen till allmänheten tog fart. De första decennierna på 1900-talet var det främst gräddkola som gällde, sedan kom tillverkning av skumgodis och gelégodis på 1930-talet. Tillverkarna experimenterade med former och många finns ännu kvar, som geléhallon, sega råttor, geléhjärtan, gröna grodor och verktygsformade godisbitar. (källa)
6. De skånska åsarna (Hallandsås, Nävlingeåsen, Linderödsåsen, Söderåsen och Romeleåsen) är exempel på horstar i Sverige. Kullaberg är en isolerad horst i Söderåsens förlängning. Bornholm utgör fortsättning av de skånska åsarna. (källa)
7. Skånska hypoteksföreningen (bildad 1836, mellan jordägare i Skåne. (källa)
8. Hästkastanj är ett träd som liknar ek i form och storlek, och blir nästan lika gammalt, men växer snabbare till full storlek. Dess blad är uppemot 25 cm långa och sammansatt fingrade med sågtandade kanter. Trädet slår ut tidigt (i skånska parker ofta redan i mitten av april) och när knopparna öppnas, är de unga delarna täckta av ljusbruna hår. Löven tar sedan en vecka att växa till full storlek. Blomningen är mer värmeberoende, men vanligen blommar hästkastanjerna två-tre veckor efter det att bladen vuxit färdigt. Om hösten syns ljusberoendet ofta tydligt genom att träd avlövas sist i närheten av ljuskällor som till exempel gatlyktor. (källa)
9. Bringeus, Nils-Arvid, Renässansdrag i den skånska bondstugan, Kulturen, Lund 2000. (källa)