Skönhetslängtan Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skönhetslängtan

1. Ekelöf har också kallat dikten Anm. till "Dedikation". Detta ansyftar på författarens diktsamling Dedikation från 1934, som ideologiskt knyter an till de framstegsoptimistiska, rationalistiska och utopiska ideal som utmärkte tidskriften Spektrum, där Ekelöf hade varit redaktör i början av 1930-talet. Redan i Dedikation finns ett ambivalent förhållande till Spektrumgruppens ideal, men samlingen anammar dem i högre grad änågon annan av Ekelöfs skrifter. Senare under 1930-talet uttryckte Ekelöf fortfarande en önskan om att förändra människan, men han hade då lämnat idén om att det skulle ske på politisk väg. Vid tiden för Non Serviams tillkomst hade han utvecklat en misstro mot välfärdsstaten och dess myndighetsrationalism och modernitetstro. Här framträder i stället en stark individualism, skönhetslängtan och högborgerlig skepsis mot jämlikhet. Den dystopiska satiren i Till de folkhemske markerar ett avståndstagande från den välordnade och hygieniska utopi som Ekelöförknippade med Spektrum och sin egen Dedikation. (källa)
2. Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, utkom 2004 med boken Ingemar Hedenius: en filosof och hans tid. Den ger på basis av ett rikt brev- och dokumentmaterial en bild av Ingemar Hedenius. Enligt baksidestexten var han "en person med starka musikaliska, konstnärliga och litterära intressen. Som flöjtspelare uppträdde han gärna, också inför offentligheten. grov i mun och penna i förhållande till fiender och meningsmotståndare, vek och känslig i umgänget med sina vänner. Somliga såg i honom framför allt en grobian. Andra uppfattade flöjttonen av skönhetslängtan och livsmystik.". (källa)
3. Emil Elberling skriver i Nordisk Familjebok: "R:s ungdomsdikter och första skådespel tyngdes af en viss sökt originalitet och sentimentalitet ända till öfverspändhet, men buros af stark skönhetslängtan och innerlig stämning. Senare lyckades han arbeta sig fram till större konstnärlighet." I sina senare verk, tillägger Povl Engelstoft i supplementet, "vänder han sig skarpt mot den Brandesska perioden i danskt kulturlif och dess resultat. Mot utvecklingsläran ställer han en dogmfri religion, mot radikalismen och internationalismen betonar han öfverallt de positivt nationella värdena och har därigenom blifvit en af banerförarna för ett nytt tidsskede i Danmark.". (källa)
4. Runeberg debuterade 1899 med ett häfte Dikter, som 1902 följdes av Nya dikter (båda utgivna under pseudonymen "Alceste"). Dessa innehåller främst ungdomlig stämningslyrik och fosterländsk tendensdikt, i vilken skalden ger uttryck för en idealism, vilken i den tredje samlingen, Dikter (1908), når sin kulmen i en fördjupad tankelyrik, inspirerad av ett levande krav på mänsklig fullkomning och buren av ett starkt etiskt patos i förening med en upphöjd skönhetslängtan. Han hämtade med förkärlek sina motiv från historien, sagan och legenden. (källa)