Skönhetsråd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skönhetsråd

1. Att vara mån om Stockholms stadslandskap är en viktig uppgift för Stockholms skönhetsråd (formellt Rådet till skydd för Stockholms skönhet). Skönhetsrådet är ett organ inom Stockholms stad, vars syfte är att bevara de estetiska värdena i Stockholm. Rådet, som bildades redan 1919, granskar bland annat byggplaner och yttrar sig över olika slags projekt. Samfundet S:t Erik instiftades 1901 med uppgift att bland annat väcka intresse för att konstnärliga och historiska krav tillgodoses vid Stockholms omdaning och utveckling. (källa)
2. Vägverkets nybildade skönhetsråd såg trafikplatsen som ett viktigt pilotprojekt, vilket bidragit till en estetisk tilltalande utformning. Arbetena utfördes i samråd med bland a stadsarkitektkontoret i Solna. Ansvarig arkitekt var White-Coordinator arkitekter. Arkitekten behandlade broar, vägbankar och bullerskydd omsorgsfullt och skapade så en enhetlig trafikmiljö. Den konstnärliga utsmyckningen utfördes bland annat av Sivert Lindblom. (källa)
3. Frågan om kvarteret skulle bebyggas eller ej vållade på sin tid stor debatt. Anledningen var en motion i Stockholms stadsfullmäktige från 1953 med innebörden att tomten borde lämnas obebyggd efter avrivningen av den tidigare bebyggelsen för att lämna plats för bygget av Stockholms tunnelbana. Man menade att Klara kyrkas kyrkogård skulle "få kontakt med Klarabergsgatan" på liknande sätt som Adolf Fredriks kyrka har med Sveavägen. Stockholms skönhetsråd och Samfundet S:t Erik stödde motionen. Lennart Thams uppfattning var dock att den nya bebyggelsen skulle utgöra en "skärm" mellan den i framtiden hårt trafikerade Klarabergsgatan och kyrkogården och ge den "det lugn och den rofylldhet, som alltid varit utmärkande för Klaras gamla kyrkogård". (källa)
4. Tidningens främsta målgrupp kom att bli den "allmänbildade damen", men trots detta lästes tidningen även av kvinnor från andra sociala grupper som inte var lika kulturellt och socialt uppburna som de damer som redaktionen önskade nå. Att veckotidningen Idun hade de allmänbildade damerna som främsta målgrupp framstod tydligt i tidningens innehåll, och den allmänbildade damen förväntades att vara intresserad av de senaste modet och trenderna i Paris. Under 1945 bestod Iduns innehåll till 9,1% av texter om mode, kläder och skönhetsråd. Detta var högre än genomsnittet för damtidningar under den här tiden. Förklaringen till detta var att Idun varje år hade några speciella "modenummer", vilket andra tidningar inte hade. (källa)
5. Den moderna bebyggelsen i Larsboda hör intimt samman med planeringen av den nya ABC-staden Farsta 1947. Stadsdelen fick sitt namn och sina gränser dragna 1955. När generalplanen för området gick ut på remiss samma år var det många instanser, bland annat stadsarkitekten och Skönhetsrådet, som beklagade att stora natur- och skönhetsvärden skulle försvinna. Synpunkterna vann dock inget gehör. Utbyggnaden av området påbörjades 1956 med ett höghusområde kring Filipstadsbacken, som ritades av Archibald Frid. (källa)
6. Selling var sekreterare i Samfundet S:t Erik 1931–61, ordförande i Svenska museimannaföreningen 1952–53 samt stiftare och styrelseledamot i AB Stadsholmen 1936–66. Han uppgjorde saneringsförslag för delar av Gamla stan (tillsammans med arkitekt Albin Stark), var ordförande i Stockholms stads kommitté för Gamla stan 1960–65, vice ordförande i Statens humanistiska forskningsråd 1962–67, och ordförande i Skönhetsrådet 1967–72. (källa)
7. Ordförande i styrelsen för Stockholms läns museum och ledamot av Skönhetsrådet och Namnberedningen i Stockholm. (källa)