Skötning synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas skötning

Skötning uttalas sköt|ning -en -ar.

Ordformer och varianter av skötning

Skötning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet skötning

Det finns många olika förklaringar till namnet. Tillägget till Hervarsagan gav en uppgift att det skulle berott på att han bars i ett "sköte" (ett veck av en klädnad). Vanligen sätts det i samband med ordet "skatt": antingen att han skattlade jorden (Hans Hildebrand), eller att han var skyldig att betala tribut till någon annan. Vem denne person i så fall skulle vara har det funnits flera förslag på: Påven (i form av Peterspenning, uppfattningen har framförts av Olaus Petri och Henrik Schück) hans son Anund Jakob (Adolf Schück), Sune Lindqvist föreslog att det rörde sig om ärkebiskopen av Hamburg-Bremen, Peter Sawyer att det var Sven Tveskägg, och att det snarast var ett symboliskt underordnande. En variant är att istället att tolka "skatt" som om det hade med hans myntning att göra. Lars Lagerqvist satte det i samband med inskriften "sceat" på en del av hans mynt. Toni Schmid föreslog att det istället kom från skötningen av Husaby till biskopsstolen. En urgammal högtid när fastigheter bytte ägare, där ett stycke jord placerades i skötet på en sittande person, kan också ha spelat in.

Alla svenska landskapslagar innehåller bestämmelser om att kyrkan ska ha en viss mängd mark, men det är inte klart utsagt vem som ska bidra med den. Det har ofta antagits att alla jordägare i socknen sköt till en bit var genom så kallad skötning. Detta har i realiteten bara kunnat beläggas från relativt sen tid, i fråga om norrländska prästjordar. Det finns också flera kända exempel på att välbesuttna frälsepersoner eller präster donerat jord till kyrkan.

Släkten går dock troligen tillbaka till Henrik Kagge som föddes ca 1255 och var bosatt i Bunkeflo socken samt Asser Kagge som föddes cirka 1220. Släktnamnet Gagge skrivs vid några tillfällen även "Kagge". Niels Gagge med hustrun Helene Strangesdatter var bosatta på Fårabäck nämns i ett brev daterat den 10 mars 1347 upplåter Nils Gagge m.fl. med skötning till ärkebiskop Peter i Lund östra delen av den gård, vilken kaniken Nils Bunkeflo innan bebott.