Släktkrönika Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet släktkrönika

1. Till den under Wallins ledning arbetande psalmbokskommittén insände von Saltza under titeln "Prof-psalmer" över ett 70-tal omarbetningar av nummer i 1695 års psalmbok, vilka dock kommittén förklarade sig inte kunna godkänna "på grund af bristande grammatikalisk riktighet och vårdslös meter". En del av dessa bearbetningar infördes i författarens "Bönebok" från 1811. Ett häfte anteckningar ur släktkrönikan, som fanns bland hans efterlämnade papper, utgavs 1912 (av Nils Sjöberg) under titeln Familjeanekdoter och minnen från barndomen. (källa)
2. Eftersom Ibn Khaldoun skrev en grundlig självbiografi, finns många säkra uppgifter om hans liv. Han föddes i Tunis 1332. Enligt hans egen släktkrönika kom familjen från Hadramaut i Sydarabien. Familjen var förmögen och mycket ansedd efter förfädernas insatser vid slaget i Zellaqa 1086, och hade bosatt sig i Spanien under morernas regentskap. De tillhörde dem som utvandrade till Tunis vid den stora utvandringen 1230, och blev genom ingifte släkt med kungahuset där. (källa)
3. Ring debuterade som barnboksförfattare med Babbens dagbog (1904), som följdes av ett flertal barn- och flickböcker. Efter novellsamlingarna Fnugg (1909) och Den kjærligheten (1913) följde en serie vuxenromaner, bland annat familjekrönikan Jomfruen (1914), jag-romanen Under seil (1916) samt Eldjarstad (1931), en släktkrönika. I hennes rika produktion återfinns också kulturhistoriska och självbiografiska arbeten som Dengang jeg var pige (1928). (källa)
4. Journalisten Mikael Blomkvist (Daniel Craig) har blivit dömd för förtal och vill undslippa uppmärksamheten i Stockholm. Av industrimagnaten Henrik Vanger (Christopher Plummer) får han i uppdrag att skriva familjen Vangers släktkrönika, men egentligen vill Vanger att Blomkvist ska undersöka brorsdottern Harriets mystiska försvinnande sommaren 1966. Blomkvist lär också känna den geniala men omyndigförklarade hackern Lisbeth Salander (Rooney Mara), expert på att ta sig in i datornätverk. (källa)
5. Efter sex böcker avslutade Vibeke Olsson sin stora romansvit, som också är en släktkrönika, men sedan dröjde det ändå inte så längre förrän hon skrev nya böcker, som också utspelar sig i Romarriket. De senare böckerna utspelar sig dock i regel under 100-talet e. Kr, alltså minst ett sekel innan hennes serie i sex delar från 1980-talet. Kastellet från 1992 har liksom En plats att vila på från 1989 flera olika huvudpersoner, som soldaten Freiatto, tribunen Camillus, samt Regula, som var slavinna hos en kristen herre, men sedan hennes församling skringrades efter en lokal förföljelse måste skapa sig ett nytt liv. Marcus från 1993 handlar om en tonårspojke, som heter just Marcus. Vinden går över gräset från 1997 handlar om Eirene, som är både rik och vacker, men som trots det blir mer och mer olycklig med hela sitt liv. Till slut lyckas hon få frid i själen från kristendomen. Men de kristna var fortfarande förföljda på den här tiden, och Eirenes nya tro blir till slut också hennes undergång. Och även Skymningens nådatid och Murkronan utspelar sig i samma miljö. (källa)
6. Journalisten Mikael Blomkvist har blivit dömd för förtal och vill undslippa uppmärksamheten i Stockholm. Av industrimagnaten Henrik Vanger får han i uppdrag att skriva familjen Vangers släktkrönika men egentligen vill Vanger att han ska titta närmare på dennes brorsdotter Harriets märkliga försvinnande hösten 1966. Blomkvist lär också känna den geniala men omyndigförklarade Lisbeth Salander, expert på att ta sig in i datanätverk. (källa)
7. Hennes förnämsta verk är en romancykel i fyra delar, Noce i dnie ("Nätter och dagar", 1932-1936), en släktkrönika som skildrar livet på den polska landsbygden under 1800-talet. Med sin på samma gång poetiska och objektiva prosa och gestaltskapande förmåga anknyter hon till den realistiska traditionen i den europeiska litteraturen. Hon har även skrivit noveller, skådespel och ungdomsböcker. . På svenska finns endast en novell av henne i Polska berättare: en antologi (sammanställd och översatt av Catherine Berg, Berg och Mizerski, 1996). (källa)