Släktporträtt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet släktporträtt

1. När greve Erik Brahe (1722–1756) vid 1700-talets mitt blev slottets ägare, fördes dess värdefulla bibliotek och dyrbara rustkammare till större delen till Skokloster. Hans son Magnus Fredrik Brahe (1756–1826), som föddes tre månader efter sin fars, Erik Brahes död, lät i slutet på 1700-talet genomföra renoveringar av slottet. Magnus Fredrik Brahes son var Magnus Brahes (1790-1844) och från hans tid på Salsta kring 1830 finns det en fin serie inredningar i empire kvar. Magnus Brahe blev Riddare och kommendör av Kungl. Majt:s Orden år 1827. Han lät bygga den svängda yttertrappan och moderniserade inredningen i huvudvåningen med bland annat moderna kakelugnar. Under 1800-talet har annars förändringarna främst inneburit att man gjort om den stora salen i övre våningen till en riddarsal med gyllenläderstapeter överhängda med släktporträtt,som tidigare varit spridda i huset. 1875 försvann större delen av slottets 1600-talsutstyrsel med möblemang och porträtt som skingrades på auktion. (källa)
2. Hennes arbeten förutom tavlor och kopiering av släktporträtt består av illuminering av numrerade lyxböcker, bland annat Birger Mörners Aurora Köningsmarck, Il-y-avait une fois, Mot aftonglöden och Miniatyrer. (källa)
3. Ulla Tessins make Carl Gustaf Tessin var en stor konstkännare. Han var också en stor konstsamlare och under sin tid som minister i Paris köpte han mängder med förnämlig fransk 1700-talskonst, som nu finns på Nationalmuseum. Även målningen Grevinnans kabinett finns där. Grevinnan Ulla Sparre sitter i sitt kabinett på Åkerö i Sörmland. Den lilla akvarellen ger detaljerad information om ett välbärgat och konstintresserat svenskt herrgårdshem i början av 1760-talet. Hon är här omgiven av föremål av alla de slag – statyetter, personliga minnessaker, böcker, allehanda kineserier samt en rad målningar och släktporträtt – och uppe till vänster hänger till exempel Gustaf Lundbergs pastellporträtt av maken Carl Gustaf Tessin. (källa)
4. Det unika med Tureholms slott är att den fasta inredningen och utsmyckning nästan i sin helhet är bevarad. I slottet finns ett stort bibliotek och en mängd släktporträtt. I bottenvåningen märks det stora kinainspirerade köket med färgsättning i blå kulörer. På övre våningsplanet ligger "Kungssalen" med målningar föreställande många svenska regenter. På övervåningen ligger det så kallade "Papegojrummet" som har sitt namn efter papegojamotiv över dörrarna. En stor väggmålning illustrerar "Pekings förbjudna stad" (eller så som konstnären föreställde sig det). Rustkammaren hade förr omfattande samlingar av vapen och krigsminnen ända från slutet av 1500-talet. Största delen införlivades 1915 med Livrustkammaren, som redan förut ägde en del av de dyrbaraste föremålen. Fem franska gobelänger från 1690-talet tillverkade i Beauvais såldes 1914 till Stockholms stadshus för att smycka väggarna i lilla salen Ovalen. (källa)
5. Godset förblev i ätten Stierncronas ägo till 1853 då slottets siste fideikommissarie David Erik Stierncrona bytte egendomen mot Stjernarps gård i Halland. Änkan Karolina Gustava von Friesendorff (1794–1873), dotter till friherre Knut Kurck, blev ny ägare, hennes son, ryttmästaren Klas Fredrik Ludvig von Friesendorff (1832–1897), tog 1873 över innan firman Olsson och Rosenlund genom köp förvärvade slottet. En stor ladugård väster om gården tillkom under 1800-talets senare del. Gården skildras i Uplands Herregårdar med beskrivande text av Carl Arvid Klingspor och Ernst Bernhard Schlegel, som utkom 1881. Teckningar och litografier är utförda av Alexander Nay. Då fanns de gamla inredningarna kvar. Klingspor skriver att "Rummen hava en ovanlig vacker form och äro dyrbart inredda". "Diverse gammaldags möbler och porslin finnas samt en dyrbar tavelsamling." Bland raden av kunga- och släktporträtt fanns även två stora tavlor av Barbro Åkesdotter och hennes andre man, riksrådet Knut Kurck målade av David Klöcker Ehrenstrahl 1697. De finns nu i Malmö museum. (källa)