Släktregister Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet släktregister

1. Stauffer anser att Elieser ben Hyrkanos nämner "Jesus trollkonster" redan ca år 95, och att judarna hade en förbannelseformel som dateras till 95–110. Det handlar om en viss Jakob från byn Sama som sägs ha försökt bota i "Jeshua ben Pandiras namn": Detta förekommer i Tosefta i en troligen rätt sen passage. En förutsättning för denna tidiga datering är att Elieser ben Hyrkanos verkligen sagt det som senare tillskrevs honom och att ben Pandira är densamme som Bibelns Jesus, vilket inte är givet. Det faktum att den ena motsvarande passagen i palestinska Talmud saknar uppgiften att botandet skedde i "Jeshua ben Pandiras namn" och att den andra motsvarande passagen helt saknas, tyder på att dessa uppgifter är sena tillägg. Vidare omtalas ett judiskt släktregister som ibland sägs stamma från före år 70 men som skrevs ca år 200, och där "den och den" (pelôni) sägs ha varit "en oäkting född av en äktenskapsbryterska". Många anser att "den och den" ska ses som ett kodord för Jesus och i så fall spegla judiska föreställningar från 100-talet. Fast då stycket handlar om vilket straff som var lämpligt för modern till en oäkting kan "den och den" mycket väl avse en ospecifik person vem som helst, och just genom denna vaghet avfärdas inte sällan detta som en referens till Jesus av många nutida forskare. Mot senare delen av 100-talet förekommer judiska skvallerhistorier om att Jesus skulle ha varit utomäktenskaplig son till Maria och en romersk legionär vid namn Pantera. Flera forskare menar att Ben-Pantera (son till Panthera) egentligen är en ordlek, en sorts judisk förvrängning och anspelning på att Jesus påstods vara född av en jungfru, eftersom det grekiska ordet för jungfru, παρθένος (parthenos) påminner om det i och för sig regelrätta namnet Pantera. Detta skulle i sig innebära att påståendet att Jesu fader egentligen var en romersk soldat vid namn Pantera inte grundar sig på verklig kännedom på förhållandena utan bara är en judisk reaktion på den kristna förkunnelsen, och ett försök att smäda Jesus. (källa)
2. Sammetsboken (ryska: Бархатная книга) var ett officiellt släktregister över ryska furstliga adelsätter. Sammetsboken påbörjades efter riksmötet år 1682 när de ryska furstarna överenskommit om legitimiteten av ett sådant register. Släktregistret färdigställdes inte förrän sommaren 1688. (källa)
3. Också för dessa skrifter härstammar tudelningen från Septuaginta. Namnet är från Luthers översättningen. På hebreiska heter de "dibre hajjãmim" som betyder ungefär "dagarnas händelser". Eftersom dessa böcker i många hebreiska manuskript placerats sist antas de av somliga forskare vara nedtecknade efter Esra och Nehemja. De antas också ha Samuels- och Konungaböckerna som källa. De innehåller också släktregister som sträcker sig ett antal generationer längre fram i tiden än den Babyloniska fångenskapen. (källa)
4. Sturlas föräldrar var Tord Gilsson (Þórðr Gilsson), gode på Staðarfell, och Vigdís, dotter till Sverting Grímsson. Enligt Sturlungasagans släktregister var Sturla gift två gånger. Första hustrun hette Ingibjörg Torgeirsdotter (Þorgeirsdóttir), med vilken han hade döttrarna Steinun och Tordis (Þórdís). Hans andra hustru var Gudny Bödvarsdotter (Guðný Böðvarsdóttir) från Garðar i Akranes, vars farmor var dotter till Markus Skeggjason. Hon var mor till bröderna Tord, Sighvat och Snorre Sturlasson samt döttrarna Helga och Vigdís. Sturla hade också ett antal frillor, varav två nämns med namn: Álof Vilhjálmsdóttir och Guðfinna. Sex frillobarn är också kända till namnet, ett av dessa var dottern Turid (Þuríðr), som blev mor till Dufgus Torleifsson (Þorleifsson) och farmor till de fyra namnkunniga Dufgussönerna, vilka omtalas i Islänningasagan och Tord kakalis saga. (källa)