Synonym till slabba
Vad betyder och hur uttalas slabba
Slabba uttalas slabba -de söla, slaska bekläda tåg med segelduk e.d. till skydd.
Ordformer och varianter av slabba
Aktiv
- slabba
- infinitiv
- slabbar
- presens
- slabbade
- preteritum
- slabbat
- supinum
- slabbande
- presens particip
- slabba
- imperativ
Passiv
- slabbas
- infinitiv
- slabbas
- presens
- slabbades
- preteritum
- slabbats
- supinum
Slabba är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet slabba
Andra släktnamn är Hurri (orre), Tuolja (renskinn), Labba kan vara från samiska slabba (stor, handformig horngren (hos renar)) eller möjligen samiska ordet láppis lábbá- (lamm), Pejok (vit, vit ren), Päiviö (dag, sol), Sarri (blåbär eller möjligen samiska förnamnet Sarre, Sara), Sevä (hård snö), Skaltje (mussla), Kallok (näbbsko gjord av pälsen från renens härna (pannhud)), Kuoljok (stångas, böka med hornen antagligen en person som blivit stångad av en ren), Labj (bred skida med bälling-skinn), Saijets (hare), Buljo (möjligen ås(rygg) eller vaka (om fisk vid vattenytan)), Mienna (mjuk), Pittsa/Pittja (bitter smak eller möjligen tall), Sikku (den som stryker bort, förstör', med den speciella betydelsen den som ändrar en renmärkesregistrering, eller möjligen efter förnamnet Siggá, eller från samiska ordet för tik), Viertotak (klart väder), Åstot (köpt ren). I Gällivare finns också namn som Vuobdik (skogssame) och Sitsa (från lulesamiska sihtsa, ren med ljus, brungrå pälsfärg, ordets etymologi kommer från tannin som använts vid garvning, färgning och finns också i andra finskugriska språk och då för att beteckna olika färger tex Udmurtiska där adjektivet čiž betyder person med rosiga kinder ). Finsson och Finna (namn på två släkter som flyttade till/från Norge från Gällivare och med efternamn från norskans 'finn' (äldre ord för same, samma förled som återfinns i norska länet Finnmark).
