Sladdolycka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sladdolycka

1. Körbanans svaga lutning mot kanterna kallas (takformigt) tvärfall eller bombering. I kurvor är tvärfallet oftast enkelsidigt och kallas skevning, dosering eller bankning. Mellan raklinje och kurva utförs skevningsövergång. Det är av yttersta vikt att skevningsövergång mot vänsterkurva inte utformas så att tvärfallet är nära 0 procent på avsnitt där även vägens lutning i längdled (backighet, gradient) är nära 0 procent. I annat fall skapas en närmast horisontell vägyta med låg snedlutning, vilket leder till dålig avrinning. Vid regn innebär det att vattenfilmen blir tjock och avrinningssträckan lång, vilket ger hög risk för friktionsrelaterade sladdolyckor. Vintertid ger sådana ytor också stor risk för fläckvis halka. Trafikverket laserskannar vägars skick (gupp, spårdjup, textur m), tvärfall och linjeföring med profilografmätbilar. (källa)
2. Elektronisk stabilitetskontroll har visats extremt effektivt på att förebygga olyckor på hal väg. Den kraftiga olycksminskningen har fått Trafikverkets trafiksäkerhetschef Claes Tingvall att framföra uppfattningen att, avseende sladdolyckor, gör antisladdsystemet det överflödigt att använda dubbdäck vid vinterväglag. Detta utifrån uppfattningen att det inte skulle gå att få sladd med en bil som har antisladdsystem. Resultat från tester utförda vid VTI har senare dock visat att en bil med antisladdsystem och dubbfria däck på hal vägbana mycket väl kan sladda på grund av kraftiga rattrörelser, isfläckar, moddsträngar och andra former av split friction. (källa)
3. Vägens tvärfall påverkar i hög grad dess trafiksäkerhet. Stora tvärfall kan leda till manöversvårigheter, i synnerhet vid körning i sidvind. Förr projekterades breda vägar med 1,5 procent tvärfall, samt med ökat tvärfall på breda vägrenar. I snäva kurvor används enkelsidigt tvärfall, skevning. I Sverige tillåts projektering av skevningar på upp till 5,5 procent, medan man i Norge tillåter upp till 9 procent. I USA används max 8 procent i områden med kallt klimat och isiga vägar, i varmt klimat används ända upp till 10 à 12 procent. Vid övergång till och från skevning i snäva vänsterkurvor kommer tvärfallet inom en viss sträcka att vara nära 0 procent, det vill säga att lutningen i sidled är obefintlig. Det är mycket viktigt att vägprojektören förlägger dessa "nollpassager" för tvärfallet till sektioner där vägen har en påtaglig längslutning. I annat fall kommer vatten att bli stående i långa och breda pölar på vägen, vilket ger hög vattenplaningsrisk. Om tvärfallets storlek till följd av byggfel eller deformation varierar mycket inom cirka 25 meters väglängd, ger detta upphov till obehagliga eller rentav farliga krängningar med åtföljande sidkrafter. Dessa transienta sidkrafter kan ge upphov till sladd. Krängningsproblemet är störst i höga (tunga) fordon och är allvarligast vid höga farter, i tvära och långa kurvor, på smala vägar och vid mycket hal (så som vid underkylt regn) guppig vägbana. Den pågående klimatförändringen gör att underkylda vägbanor blir allt vanligare längre norrut, där vägarna ofta är guppiga, krokiga och smala. Detta medför att risken för krängningsrelaterade sladdolyckor sannolikt ökar, framförallt i landets norra delar. Riskökningen kan kompenseras genom att till exempel göra lastbilar mer krängningsstabila, detta kan dock medföra oönskad komfortförsämring. Risken kan också elimineras vid källan, genom att reparera oönskade tvärfallsvariationer i vägbanan. (källa)