Slagord Synonymer Betyder Uttal

• paroll

Hur används ordet slagord

1. Glasnost (ryska: гла́сность, 'öppenhet', 'publicitet') är det slagord som användes för en rad politiska reformer som infördes av Michail Gorbatjov 1985. Detta innebar bland annat ökad åsiktsfrihet för medborgarna i Sovjetunionen och större journalistisk frihet. Glasnost har tolkats som ett viktigt steg för demokratiseringen av Ryssland. (källa)
2. Måndagen den 26 juli 1830 kunde Paris borgerlighet i tidningarna läsa om de kungliga påbuden som skulle hindra dem från att nå de mest prestigefyllda ämbetena i landet. I protest vägrade medlemmar av Parisbörsen att låna ut pengar och fabriksägare stängde sina fabriker. Detta fick i sin tur effekten att mängder av fabriksarbetare lämnades att klara sig själva på gatan utan möjligheter till försörjning. På grund av den begynnande industriella revolutionens samhällsomvälvningar hade situationen för Frankrikes arbetarklass nått ett explosivt stadium och arbetslösheten var sedan sommaren 1829 hög. Därför började även Paris arbetare att gå ut på gatorna och protestera. Medan flera tidningar lades ner i enlighet med den nya lagen lovade andra tidningsägare att inte hörsamma den nyinförda presscensuren. När så ordningsmakten samma kväll slog till mot en tryckpress möttes de av en uppretad folkmassa som ropade slagord mot kungahuset. (källa)
3. Kremlologi baserades vanligen på indicier som vilka ledare som omnämndes i tidningar och i vilken ordning dessa nämndes, vilka ledare som närvarade vid offentliga möten som Första maj-paraden och i vilken ordning de stod uppställda, hur stolsplaceringar varierade, vilka ledares porträtt som fanns till salu, om några historiska foton retuscherades, vilka politiska slagord som dök upp eller försvann, etc. (källa)
4. Långtradare – slagord för en långvarig kyss. (källa)
5. På 1930-talet kom margarinet på nytt i debatt. I samband med kohandeln mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet 1933 infördes den så kallade "margarinaccisen", en särskild skatt på margarin för att skydda smörproduktionen. Samtidigt förbjöds margarinreklam som anspelade på jämförelser med smör. Margarinet Tre ess tvingades ändra sitt slagord Smakar som smör till Smaken som segrar. Margarinmärket Runa vars namn kunde förväxlas med mejeriernas runsmör, fick byta namn till Rona. (källa)
6. De svenska orden län och landskap översätts på andra språk ibland till det ord som motsvarar det svenska ordet provins. I formella och högtidliga sammanhang hände det dock även i Sverige att man talade i termer av provinser istället för landskap eller län. Ett exempel på detta är till exempel Smålands banks slagord, Gynna provinsens bank! Detta upphörde till stor del i slutet av 1950-talet. (källa)
7. Andra halvan av 1800-talet var en formande period för realpolitik. Mellan revolutionsåret 1848 och första världskrigets utbrott 1914 upplevde stora delar av Europa en industrialisering och modernisering, där realism och materialism var två andra slagord. De två nationalstaterna Tyskland och Italien föddes ur en mängd småstater, där realpolitiker i Preussen respektive Kungariket Sardinien stod för de avgörande insatserna. I Sardinien var de viktiga namnen Viktor Emanuel II, Camillo di Cavour och Giuseppe Garibaldi, och deras nationsbygge var inte grundat på en romantisk syn att låta Sardinien dominera över Italien. (källa)
8. Ordet användes redan på 1700-talet i mycket högtidlig stil av Feofan Prokopovitj, Michail Lomonosov (vanligtvis i författarens språk i "Ryska rikets historia") och Nikolaj Michajlovitj Karamzin och ställdes till en början inte emot begreppet "det ryska folket". Ordet började användas igen 1990 som en egen term som är bredare i sin betydelse än begreppet ryssar, men smalare som begrepp än "sovjetiska människor" eller det ""sovjetiska folket"". Det användes då under den ryska valkampanjen av det politiska blocket "Demokratiska Ryssland", som framträdde med slagord om Rysslands suveränitet, men som inte var för den ryska nationalismen. (källa)