Slem Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet slem

1. Den i drogen förekommande glykosiden, gentiopikrin, består i fritt tillstånd av färglösa kristaller, som är lättlösliga i vatten och svag alkohol. När drogen tar upp fuktighet uppstår lätt jäsning, som då sönderdelar glykosiden. Utom socker och gentiopikrin bildas då dessutom ett annat bitterämne, gentiin, färgämnet gentisin, fet olja och slem. (källa)
2. Ett antal körtlar i tjocktarmen producerar ett slem som smörjer innehållet i tarmen, fungerar som ett skydd för epitelcellerna och binder ihop avföringen. Ungefär 500-1500ml kymus når tjocktarmen varje dag. 1-2 liter gas bildas i tjocktarmen varje dag, varav det mesta absorberas av epitelcellerna i tjocktarmen. Produkterna som når tjocktarmen stannar i tjocktarmen i tre till tio timmar. (källa)
3. Reflexen består av en spasmisk sammandragning av bröstkorgen. Reflexens funktion är att göra sig av med sådant som retar luftvägarna, till exempel slem, damm, samt vid felsväljning. Man kan säga att hostreflexen bestå av tre faser, där den första fasen är att man andas in, följt av en påtvingad utandning mot stängd glottis och till sist en kraftig frisättning av luft från lungorna efter öppning av glottis. Reflexens funktion är att göra sig av med sådant som retar luftvägarna, till exempel slem. Cigarettrök och andra luftföroreningar kan också irritera luftvägarna och ge hosta. (källa)
4. Gasutbytet sker i alveolerna och är även den enda spontana process som förlitar sig på termodynamikens tre huvudsatser. Gasutbytet är möjligt för att syrgas och koldioxid utövar olika partiella tryck i alveolen och i kapillären. Denna skillnad jämnas ut och därför sker utbytet kontinuerligt. För syrgas gäller att partialtrycket är högre än i kapillären så att syrgas diffunderar till blodet som syresätts. Koldioxid har däremot enbart lite högre partiellt tryck i kapillären jämfört med lungan. Koldioxid diffunderar därför ut i alveolen från blodet. Att partialtrycket endast skiljer sig lite för koldioxid, medan en hög skillnad krävs för syrgas har att göra med gasernas löslighet. Eftersom koldioxid löser sig i blodet mycket bättre än syrgas krävs det olika partiella tryck. Detta enligt Boyles lag. Gasutbytet regleras då syrgasens partiella tryck sjunker i en del av bronkioler, till exempel på grund av slem, genom att de omgivande arteriolerna kontraherar och minskar blodflödet så att det omdirigeras till andra med högre syrgashalt. Då koldioxid ökar svarar istället bronkioler som är omgivna av glatt muskulatur genom att vidgas så att överskottet kan passera ut till atmosfären. (källa)
5. För farmaceutiskt behov måste istret "skiras" på så sätt, att det råa istret sönderskärs i små tärningar, så att fettcellerna öppnas, varefter istret tvättas i kallt vatten för att befrias från blod, slem och tillfälliga föroreningar. Det upphettas sedan med ångvärme ("ångbad") i kärl av porslin eller väl förtennt koppar, tills all fuktighet avgått, silas därefter genom linne och hälles ännu varmt och flytande, i glas- eller porslinskärl, som vanligen fylls fullständigt och förvaras svalt. Farmakopén kräver att skirat ister, Adeps suillus, skall vara alldeles vitt. Det får ej lukta eller smaka härsket (genom bildning av flyktiga fettsyror), ej heller vidbränt (genom för stark upphettning över öppen eld vid skirningen). (källa)
6. Om kvinnan får orgasm under samlag, och om mannen vid utlösning deponerar sina spermier i slidan uppe bakom den yttre livmodermunnen, så hjälper livmodermuskelns rytmiska rörelser spermierna att förflytta sig mot ägget. Befruktning kan även ske utan att kvinnan får orgasm, eftersom sperman kan förflytta sig själv. Om befruktning sker, så stängs den yttre livmodermunnen av en slempropp som är kvar till strax före förlossningen. Hos en kvinna som inte haft ägglossning är cellerna i yttre livmodermunnen och i livmoderhalsen inte inställda för befruktning. Det slem spermiecellerna behöver för sin förflyttning skapas då inte. (källa)
7. Sockerlag av frukten sägs besitta medicinska egenskaper och används mot diarré och dysenteri. Blötlagda frön avger ett slem som förr användes vid hårvård. (källa)
8. Sutaren kan bli upp emot 70 centimeter lång och har ett tjockt lager slem. Den är försiktig och ljusskygg och håller sig därför nära botten. Huvudfödan utgörs av mygglarver, musslor, snäckor och annat som finns i bottensedimentet. (källa)
9. I fler än 90% av fallen är orsaken en virusinfektion. Dessa virus kan sprida sig genom luften när människor hostar, eller genom direkt kontakt mellan människor och smittobärande ämne. Riskfaktorer innefattar exponering för tobaksrök, damm, och andra luftföroreningar. Ett mindre antal fall beror på höga halter av luftföroreningar eller bakterier som Mycoplasma pneumoniae eller Bordetella pertussis. Diagnos ställs vanligen baserat på personens symptom. Färgen på upphostat slem säger inte om infektionen är viral eller bakteriell. Att säkerställa vilken underliggande organism som orsakat bronkiten behövs vanligen inte. Andra sjukdomar som kan ge upphov till liknande symptom är astma, lunginflammation, bronkiolit, bronkiektasier, och KOL. Röntgenavbildningen av bröstkorgen kan vara av nytta för att upptäcka lunginflammation. (källa)