Slottsbyggnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet slottsbyggnad

1. En slottskyrka eller ett slottskapell är en kyrksal i en slottsbyggnad. (källa)
2. Krageholm tillhörde under 1300-talet släkten Due. Det kom genom gifte till släkten Tott och sedan till Brahesläkten. 1642 ärvdes det av Otto Marsvin, gift med Metta Brahe. Genom dottern kom Krageholm till Ivar Krabbe på Jordberga och sedan till dennes son Jörgen Krabbe, som blev arkebuserad 1678. När hans änka Jytte Thott dog såldes godset 1704 till greve Carl Piper. Det var också vid denna tid som slottets namn ändrades från Krogholm till Krageholm. Carl Pipers hustru, Christina Piper, satte istånd slottet. Det hade lidit stor skada under det skånska kriget och blev även bombarderat. Svenska trupper logerade tidvis på slottet och sedan Jörgen Krabbe fängslats tömdes det till stor del och besattes av svenska soldater. Danska trupper och snapphanar försökte sedan få ut dem och tidvis övergick slottsbyggnaderna till danskarna efter våldsamma strider. Åtskilliga av Krabbes anställda, inklusive hans förvaltare Christopher, avrättades för snapphaneri. Christopher red frivilligt till Malmö och gav sig till svenskarna för att försöka rädda Krabbes liv. Istället avrättades båda två. Sedan Pipers tog över har Krageholm stannat inom den grevliga Piperska släkten ända till 1897. Efter greve Fritz Pipers död övergick till dennes systerson, greve Nils Brahe. 1907 tillföll det brodern Magnus Brahe. 1930 tillföll Krageholm åter släkten Piper och nuvarande ägare är Eric Piper. I parken söder om slottsingången står en bildsten och en runsten från vikingatiden: Sövestadstenen 1 och 2. (källa)
3. Säteritak (eller karolinertak) är en typ av takutformning på byggnad, som var en vanlig takform i Sverige under stormaktstiden och därefter (från 1600-talet och framåt) på herrgårds- och slottsbyggnader. Taktypen är ett valmat tak som är brutet av ett lågt vertikalt parti. (källa)
4. Uppsala slott är en slottsbyggnad i Uppsala, Uppland. Slottet har ett dominerande läge högt uppe på Kasåsen och syns på långt håll för den som närmar sig staden. Slottet är idag byggnadsminne. På slottet inträffade bland annat Sturemorden, beslutet om att Sverige skulle delta i 30-åriga kriget fattades här, och drottning Kristina abdikerade här år 1654. (källa)
5. Skaraborgs slott var en slottsbyggnad (riksborg) söder om Skara centrum. Slottet låg strax söder om nuvarande Skaraborgsgatan, där det före detta posthuset ligger. (källa)
6. År 1782 ärvde Rutger Macklean slottet, varefter han genomdrev omfattande reformer av jordbruket i trakten. Han lät dessutom fylla igen vallgraven kring slottet. 1816 ärvdes Svaneholm av systersonen Kjell Kristoffer Bennet. År 1839 såldes det så till Carl Johan Hallenborg. Det köptes 1882 av greve Carl Augustin Ehrensvärd (1854–1934), som var gift med Eva Hallenborg. Efter Ehrensvärds död köptes slottsbyggnaden och parken av en andelsförening men där Eva Hallenborg som dog 1945 fick bo kvar i en privata våning. 4000 tunnland av Svaneholm bestod av bondehemman som gjorde dagsverken. År 1785 bodde 701 människor på egendomen. År 1804 var antalet 1400. (källa)
7. Tjolöholms slott är ett slott i Fjärås socken i norra Halland i Kungsbacka kommun, beläget på en halvö i Kungsbackafjorden. Den nuvarande slottsbyggnaden är uppförd i engelskinspirerad tudorstil 1898–1904 efter ritningar av Lars Israel Wahlman. Slottet förklarades som byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen den 28 juni 1991. Slottet ägs och förvaltas idag av Stiftelsen Tjolöholm. (källa)
8. I samband med 1809–1810 års riksdag fick kungen nyttjanderätten till slottet, vilket kunde "efter eget gottfindande begagnas". Kung Oscar I var den ende regerande medlemmen av ätten Bernadotte, som tidvis bodde i slottet med sin familj. Han lät intendenten för kungens enskilda konstsamling, Lars Jacob von Röök utföra en del konstnärliga utsmyckningar i slottet. Änkehertiginnan Teresia av Dalarna hade sin bostad här från 1890 till sin död 1914. Prins Erik bodde på slottet några år före sin död 1918. Efter första världskriget nyttjades slottsbyggnaden en tid som hem för barn vilka blivit hemlösa på grund av kriget. (källa)
9. Under medeltiden var Koberg sätesgård, därefter länge frälsehemman under Gräfsnäs men år 1632 omnämns Koberg som sätesgård. Troligen är den östra delen av byggnaden från mitten av 1400-talet medan mittpartiet skall ha uppförts på 1620-talet och den sista västra delen av byggnaden i slutet av 1700-talet. Slottsbyggnaden var fram till en genomgripande ombyggnad på 1890-talet ett lågt stenhus i två våningar med valmat sadeltak och oregelbundet placerade fönsteraxlar. (källa)