Slutbetyg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet slutbetyg

1. Många gymnasieutbildningar är huvudsakligen förberedande för högre studier, men det finns även de som huvudsakligen är yrkesutbildningar. Även elever på yrkesutbildningar har dock rätt att läsa in grundläggande behörighet i Sverige. En fullständig gymnasieexamen, vilket tidigare hette Slutbetyg krävs för tillträde till högskoleutbildning. Detta kriterium kallas också högskolekompetens. Alla teoretiska gymnasieprogram ger automatiskt grundläggande behörighet till högskolestudier. På praktiska program har eleven rätt till att läsa in grundläggande behörighet för vidare studier. (källa)
2. I Sverige tillämpas målrelaterade betyg även på universitetsnivå. Dock är det ovanligt att betygskriterier specificeras i kursplanen på högskole- och universitetskurser. Varje ämne har generella betygskriterier i ett gemensamt dokument för lärosätets alla kurser i ämnet. Konkreta betygsgränser (antal poäng som krävs för olika betygsnivåer), och beskrivning av hur bedömning av olika examinerande uppgifter viktas samman till ett slutbetyg, brukar ofta anges i anvisningarna för varje examinerande uppgift, och/eller i ett dokument för varje kurs som ofta kallas kursplanering, läsanvisningar, studieguide, kurs-pm eller kursinformation. Det senare dokumentet är examinerande lärares eget ansvar. Det kan innefatta text kursplanen, men ger konkreta detaljer om kursens uppläggning den aktuella kursomgången. Det kan förändras av examinatorn inför varje kurstillfälle utan formellt beslut i ämneskollegium. (källa)
3. För att uppnå ett slutbetyg krävs att man har betyg i samtliga kärnämnen, dvs. något mellan IG och MVG. Sedan 2010 är det obligatoriskt att ha minst godkänt i Matematik A, Engelska A samt Svenska A+B. (källa)
4. Ett slutbetyg är ett betygsdokument som innefattar alla kurser genomgångna i gymnasieskolan eller Komvux vid examen. Slutbetyget kan endast fås genom vanlig treårig gymnasieutbildning och innefattar vanligtvis 2 500 gymnasiepoäng eller avslutad komvuxutbildning på 2 350 p. Betygsmedlet, som används vid ansökningar till högskola beräknas på medelbetyger per poäng som finns med på slutbetyget, det kan därför innebära en sänkning av medelbetyget att läsa för många kurser om man på dessa kurser fått lägre betyg än vad man haft i medelbetyg på de obligatoriska kurserna. (källa)