Slutkapitel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet slutkapitel

1. Romanens berättare är en kringflackande familjefar i yngre medelåldern strax efter andra världskriget. Mannen drivs av en längtan bort (Fernweh) från det kyffe där han bor med sin fru och sina små barn, och bort från familjens krav. Arbetslösheten och penningbristen tär på honom, och han bedriver en kringströvande tillvaro utan mål i en utbombad tysk storstad, avbruten endast av ruset, och kortvariga återvändanden till hemmet och familjen. I en liten sylta finner han en viss vänskap i en ung flicka, men det är kärleken till frun som både för honom hem och ut på gatorna. Skildringen av kärleken, fattigdomen och ensamheten är bärande element i romanen. Slutkapitlet bygger på ett hörspel av Böll: Ich begegne meiner Frau (el. Ein Tag wie sonst). (källa)
2. Doktorsavhandlingen Den romantiska texten uppfattades inom litteraturvetenskapen som kontroversiell. Detta hade dels att göra med vissa av studiens teoretiska ståndpunkter, dels dess essäistiska stil. Medan tidigare romantikforskning haft en biografisk och idéhistorisk inriktning anser Engdahl, inspirerad av bland andra Walter Benjamin och Paul de Man, att han skriver "en fragmentarisk berättelse om texttyper och retoriska figurer". Just textbegreppet är centralt för det perspektiv Engdahl lanserar: "Romantikens gränsöverskridande energi kommer att frigöras först när vi läser den som texter och inte som världsåskådning." Utifrån denna hållning analyserar Engdahl författarskap som föregår/inleder eller ingår i den svenska romantiken: Oxenstierna, Kellgren, Thorild, Lidner, Atterbom, Stagnelius, Almqvist och Tegnér. Det är nästan uteslutande lyrik som behandlas i Den romantiska texten, men "poesi" ses egentligen som ett drag som överskrider genrer, även en roman kan vara poetisk eller använda denna typ av retoriska mekanismer. I avhandlingens slutkapitel sammanfattar Engdahl. (källa)
3. Samma år återutgavs boken Den svenska liberalismens historia (första utgåva 1998) med ett nyskrivet slutkapitel. Jenny Andersson (forskningsledare på Uppsala universitet) anser att Norberg har viktiga poänger och att det behövs en "liberal kritik" men hon menar samtidigt att Norbergs kritik mot den svenska välfärdsstaten är överdriven och anser att Norberg är blind för den rena marknadsekonomins avigsidor som exempelvis kapitalkoncentration. (källa)
4. Hasselbohm forskade i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet i fallet Raoul Wallenberg och publicerade nya uppgifter i både Vecko-Journalen och Aftonbladet. 1983 bidrog Hasselbohm med ett slutkapitel om sina efterforskningar om Wallenberg i en nyutgivning av en bok om den försvunne svenske diplomaten som utkommit 1949 men under mystiska omständigheter försvunnit från bokhandelsdiskarna, Vad hände i Budapest?, skriven av Wallenbergs nära medarbetare på legationen i Ungern, Lars G:son Berg, Nyutgåvan med Hasselbohms tillägg kom ut under titeln Boken som försvann - Vad hände i Budapest?. Boken publicerades också i USA. (källa)