Vad betyder och hur uttalas slutljudande
Slutljudande uttalas slut|ljud|ande oböjligt.
Ordformer och varianter av slutljudande
Slutljudande är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet slutljudande
De närkingska dialekterna har anknytningar söderut till Östergötland, och norrut till framför allt västra Södermanland. Exempel på drag som är gemensamma för de mellansvenska målen är genomgående tungspets-r och förekomsten av "tjockt l". Ett annat gemensamt drag bortfall av slutljudande kort n, i ord som Kerstin >, Kersti och i min, sin, din och en framför feminina ord (t.ex. min ko >, mi ko). Andra mellansvenska drag är bortfall av -d efter vokal i slutet av ord och bortfall av -t i supinumformer av verb (hittat >, hitta).
Ord på -il såsom péril ('fara') uttalas numera med slutljudande l-ljud /pe.ʁil/, men ursprungligen representerade denna stavning ett stumt l-ljud: /pe.ʁi(j)/.
