Slutsummering Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder slutsummering, varianter, uttal och böjningar av slutsummering

Slutsummering synonym, annat ord för slutsummering, vad betyder slutsummering, förklaring, uttal och böjningar av slutsummering.

Vad betyder och hur uttalas slutsummering

Slutsummering uttalas slut|summ|er|ing och är ett substantiv.

Ordformer av slutsummering

Singular

slutsummering
obestämd grundform
slutsummerings
obestämd genitiv
slutsummeringen
bestämd grundform
slutsummeringens
bestämd genitiv

Plural

slutsummeringar
obestämd grundform
slutsummeringars
obestämd genitiv
slutsummeringarna
bestämd grundform
slutsummeringarnas
bestämd genitiv

Slutsummering är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Slutsummering på Engelska

  • final summary

Hur används ordet slutsummering

  1. Hollywood gin är en variant med ett raffinerat sätt att räkna poäng. Spelarna har tre kolumner var i protokollet. Poängen för en spelares första vinst skrivs in i kolumn 1, den andra vinsten i både kolumn 1 och 2, och den tredje och följande vinsterna i alla tre kolumnerna. Kolumnerna blir färdigspelade allteftersom någon når 100 poäng, och när den tredje kolumnen är klar görs en slutsummering. (källa)
  2. Symfoni nr 6 är den minst ljudstarka. Här sparade Sibelius in mycket på bleckblåsinstrumentens kraft, och resultatet blev en luftig och avskalad klangbild. Verket tillägnades Wilhelm Stenhammar. Den sjunde symfonin är skriven i en sats och bar ursprungligen namnet Fantasia sinfonica innan den fick benämningen symfoni. Sibelius hade inte tänkt att detta skulle bli hans sista verk i symfonigenren, men dess karaktär gör det lätt att tolka den som en "upphöjd" slutsummering av Sibelius symfoniska alstring. (källa)
  3. Efter det inledande avsnittet betecknade Margareta Sjögren (16.1) det som monoton tjatig grådaskighet som utmärkte det äkta paret Bjurhoff, vilken föreföll mer temperamentsfylld än en plötslig klarsyn om livets flykt. Det smakade överhuvudtaget konstruktion om det mesta där föga kändes upplevt och miljöerna kändes onaturliga. Sjögren noterade dock om det följande avsnittet (23.1) att där kom i alla fall ett inslag av mer giltig mänsklighet genom läkaren Gösta mitt bland alla dessa otympligt tillskurna situationer. Folke Hjort är en stark rollframställare och han blev nu direkt rörande. Men i övrigt upprepades de befängda beteendemönstren med medelålders människor som försöker roa sig som tonåringar. Samma recensent fortsatte (30.1) på samma tema och menade att det föreföll som om Bratt och Hjulström inte varit hemma i denna artificiellt utställningsmässiga medelklassmiljö som de velat skildra. De visade hur genuint främmande de var för denna art av människor när de oavbrutet motade in dem i ett tonårsbeteende. Inför följande avsnitt fortsatte Sjögren (6.2) att Bratt och Hjulström mer och mer fjärmat sig från verkligheten. De borde åtminstone låta sina personer tala vanlig svenska och ta reda på lite elementära kunskaper om hur människor lever och bor. Vid slutsummeringen av serien (6.3) sammanfattade Margareta Sjögren det hela som att det vore att tillerkänna paret Bratt och Hjulström ett mått av skarpsinne som serien saknat om man säger att de varit ute för att sticka hål på den välutbildade medelklassen. Den valhänt utförda avsikten spred bara olust och beklämning genom sin schematiska ytmässighet. De hade velat att vi skulle uppfatta den som tom och mållös i sin statusjakt som effektfull kontrast placerat in det nära nog idealistiska arbetarparet, tryggt förankrat sin klass som idealiserades lika ytligt som de andra karikerades. Till detta bidrog Margita Ahlins och Tommy Johnsons utomordentligt fina rolltolkningar. Annars var skådespelarinsatserna av egendomligt skiftande kvalitet med Sven Wollters överdrifter eller Roland Hedlunds stereotypa sprattelgubbe till direktör. Stig Torstensson har aldrig visat sig vara någon nyansernas mästare och brast mest i trovärdighet, bland annat i sitt utbrott mot hustrun, spelad av den utomordentliga Christina Stenius. (källa)
  4. I slutsummeringen Nations and States sveper resonemanget över gigantiska analysområden, och diskussionen är brokig. Seton-Watson knyter dock ihop den analytiska säcken vid kapitlets slut genom att återigen inskärpa att det nationella medvetandet - i sig självt och som sådant taget - inte är av ondo, utan tvärtom närmast naturgivet. Mänskligheten måste lära sig att hantera de inomnationella kulturernas (etniciteternas) agerande på det nationella såväl som på det internationella planet, precis som vi rätt måste hantera klasskonflikter och sociala orättvisor. I annat fall riskerar mänskligheten att gå under. Ingen av dessa sistnämnda faktorer kan nämligen enligt Seton-Watson reduceras enbart till frågor om ideologier eller nystöpta produkter ur industrisamhällets smältdegel. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.