Vad betyder och hur uttalas släktsaga
Släktsaga uttalas släkt|saga.
Ordformer och varianter av släktsaga
Singular
- släktsaga
- obestämd grundform
- släktsagas
- obestämd genitiv
- släktsagan
- bestämd grundform
- släktsagans
- bestämd genitiv
Plural
- släktsagor
- obestämd grundform
- släktsagors
- obestämd genitiv
- släktsagorna
- bestämd grundform
- släktsagornas
- bestämd genitiv
Släktsaga är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet släktsaga
Vatnsdalssagan (Ohlmarks: Vatnsdölasagan, isl. Vatnsdæla saga) är en av islänningasagorna. Det är en släktsaga om vatnsdalingarna på Islands nordland. Den börjar i Norge före 800-talets mitt, och handlingen slutar i mitten av 1000-talet.
Boksviten är en släktsaga som har sin början i mitten av 1500-talet och avslutas vid 1900-talets mitt. Släkten Isfolket stammar från en man som kallas Tengel den onde och enligt legenden sålde han sin själ till Djävulen genom en häxbrygd, kokt på alla möjliga örter. Tengel den onde grävde ner kitteln, ingen vet var. Men det sägs att om man finner kitteln så bryts förbannelsen. Till följd därav drabbas ungefär en person i varje generation av det onda arvet, vilket oftast innebär speciella krafter, ett särpräglat utseende (vissa drabbade upplevs av omgivningen som monster medan andra anses enormt vackra) och ibland även ett ont sinnelag. Handlingen kretsar till stor del runt släktens kamp mot detta arv men även kring vardagen och universella problem som läsaren kan känna igen sig i. Historiska företeelser och en hel del kända historiska personer omnämns i böckerna.
2014 utkom en svensk nyöversättning av samtliga släktsagor och 49 tåtar i verket Islänningasagor i fem band under redaktion av Kristinn Jóhannesson, Gunnar D. Hansson och Karl G. Johansson och med bidrag av en mängd svenska översättare. Ambitionen är att dessa översättningar så småningom ska finnas fritt tillgängliga över internet.
Guðbrandur Vigfússon såg det som mest sannolikt att Haukr Valdísarsons källor var släktsagorna. Eftersom dessa inte började skrivas förrän på 1200-talet daterade han Íslendingadrápa till sent 1200-tal. Men dikten nämner även personer och händelser som är helt okända i sagorna, varför han antog att Haukr också måste ha känt till sagor som i dag är restlöst förlorade.
Joseph Roth skrev 1932 Radetzkymarschen, en släktsaga som utspelas under dubbelmonarkins epok och vars namn anspelar på styckets symboliska betydelse i romanen.
