Släkttavla Synonymer Betyder Uttal

• släktträd

Hur används ordet släkttavla

1. Av de fyra evangelierna är det bara Matteus- och Lukasevangeliet som redogör för Jesu genealogi. Redogörelserna i de båda evangelierna är dock väsentligt olika och samtida lärda ser i allmänhet släkttavlorna som teologiska konstruktioner. Vissa har menat att Matteus vill understryka att Jesus var ett messianskt barn av kunglig härstamning, då han nämner kung Salomo, medan Lukas släktforskning är prästerlig och nämner Levi. En annan förklaring som Peter Fjellstedt anger är att Lukas visar Marias stamtavla, medan Matteus visar Josefs. Båda släkttavlorna visar att Jesus var släkt med kung David och därigenom även med Abraham. Listorna mellan Abraham och David är identiska, men skiljer sig åt mellan David och Josef. Matteus börjar med Salomo och fortsätter med kungarna i Juda rike till den sista kungen, Jojakin. Efter Jojakin avslutas raden kungar då Juda erövrades och folket fördes bort till Babylon. Således visar Matteus att Jesus var en avkomling till kungarna i Israel. Lukas släktforskning är längre än Matteus och går tillbaka till Adam och ger fler namn mellan David och Jesus. (källa)
2. Släkttavlan uppförd enligt Hans Gillingstams Slattarnas äldre filiationer från artikeln Studier rörande Vasatidens lågfrälse, baserad på den enda kända, från 1540-talet härrörande avskriften av Biskop Hans Brasks släktbok. (källa)
3. Anders Sandvig uppger i sin översättning Historiske Efterretninger om velfortiente Danske Adelsmænd att Ingeborg Åkesdotter var en oäkta dotter till Hans Åkessons ryktbare son, den 1510 stupade svenske härföraren Åke Hansson, med et Fruentimmer, navnlig Karen, och att Ingeborgs man Hans, vars patronymikon ej nämns, var präst i Stockholm. Sandvigs uppgift bekräftas av såväl en omkring 1620 tillkommen släkttavla i Svenska Riksarkivet som från genealogiska anteckningar som nedskrivits av den från 1540-talet hos Gustav Vasa och hans söner anställde Rasmus Ludvigsson, där liksom i brevet från 1564 fadern kallas Hans Klasson, men hans yrke uppges inte, medan Ingeborgs mor uppges ha hetat Kerstin Brodersdotter, och vars föräldrar också nämns. Kerstins far skall ha varit den i slutet av 1400-talet levande häradshövdingen i Ås härad i Västergötland Broder Buth och dennes hustru Märta Knutsdotter, vilken tillhörde den släkt som i sigillet förde sparre över stjärna och varav sedan olika grenar efter från mödernet upptagna vapen introducerats på Riddarhuset med namnen Stenbock och Drake af Intorp. (källa)
4. Gift 1581 med sin broder Hogenskilds svägerska, grevinnan Margareta Sture (1547–1617), dotter till Svante Sture d.y. och Märta Eriksdotter (Leijonhufvud). En nu försvunnen epitaf från 1599 över Ture Bielke och Margareta Sture var i Linköpings domkyrka, ritning av släkttavlan vid Søren Abildgaard finns. (källa)
5. En person eller ätt kunde stiga i rang på olika sätt och låg- och högadel utgjorde på 1400-talet 0,5-2% av befolkningen i Europas större länder, varav högadel knappt en tiondel, och hälften av all jord i England tillhörde adeln. Genom sammanslagning av mindre riken vid arv eller giftermål kunde större bildas. Titlar gavs som belöning för krigstjänst för de styrande, och man köpte sig positioner med strategiska äktenskap, där man betalade skyhög hemgift för att ens dotter skulle få gifta sig med en högt rankad yngling. Ekonomiska medel kunde användas på olika sätt för att stiga i hierarkin, tillsammans med slughet och ibland fabricerade släkttavlor. Men genom duglighet steg t.ex. familjen de la Pole från fiskare till hertig på fem generationer, i William de la Pole, 1:e hertig av Suffolk. (källa)
6. Iddo (hebreiska: עדו eller עידו) var en biblisk profet som verkar ha levt under kung Salomos regeringstid (omkring 950 f.Kr. - 930 f.Kr.) samt under den tid då dennes arvingar, Rehabeam och Aviam (Abiam), regerade i Juda. Trots att lite är känt om honom och han bara framträder i Krönikeböckerna verkar Iddo ha varit ganska produktiv under sin levnadstid och skrivit profetior om den rivaliserande konungen Jerobeam av Israel (se 2 Krön. 9:29). Han nedtecknade också Rehabeams historia från början till slut i en krönika med släkttavlor (se 2 Krön. 12:15) samt en tilläggsskrift om Abiams historia (se 2 Krön. 13:22).. Vissa, bland annat Rashi, identifierar honom med gudsmannen som "på Herrens befallning kommit till Betel från Juda" i Första Kungaboken 13:1. (källa)
7. Vetenskaplig kreationism eller skapelselära (eng. creation science) är alternativa hypoteser och förklaringar som utgör försök att förena naturvetenskapliga observationer med kreationism. Gammaljordskreationism är en ståndpunkt som accepterar vetenskapens långa tidsåldrar och kombinerar detta med övernaturlig förklaring av uppkomsten av biologisk mångfald. Ungjordskreationism är ståndpunkten att vetenskapens långa tidsåldrar är skenbara och att tidsuppgifter i Gamla testamentets skapelseberättelse skall tolkas mer bokstavligt, där varje skapelsedag i Gamla testamentet tolkas som högst 1 000 år, och människan enligt Bibelns släkttavlor har existerat i drygt 6 000 år, varför jorden kan ha existerat i högst 10 000 år. (källa)
8. Bokstavskombinationen ΝΝΗΣ, alltså nnes som är ovanlig på grekiska förekommer i ordet Gennesaret (ΓΕΝΝΗΣΑΡΕΤ) och detta är ett av skälen till att identifiera denna text som en del av Markusevangeliet. Men bokstavskombinationen förekommer också i ordet egennesen (ΕΓΕΝΝΕΣΕΝ), som betyder "avlade" eller "födde", och därför är vanligt i exempelvis släkttavlor. (källa)