Vad betyder och hur uttalas slätputsa
Slätputsa uttalas slät|putsa -de.
Ordformer och varianter av slätputsa
Aktiv
- slätputsa
- infinitiv
- slätputsar
- presens
- slätputsade
- preteritum
- slätputsat
- supinum
- slätputsande
- presens particip
- slätputsa
- imperativ
Passiv
- slätputsas
- infinitiv
- slätputsas
- presens
- slätputsades
- preteritum
- slätputsats
- supinum
Perfekt particip
- slätputsad en
- ~ + subst.
- slätputsat ett
- ~ + subst.
- slätputsade den/det/de
- ~ + subst.
Slätputsa är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet slätputsa
Är slätputsat i ljusa färger eller murat med fasadtegel.
Nuvarande kyrka uppfördes 1946 till 1947 efter ritningar av arkitekten Einar Lundberg. Kyrkan är av tegel och färgad med ockrafärgad slamputs. Tornet i väster är försett med en huv och hög spira. Taken är belagda med skiffer. Invändigt har långhuset ett spetsbågigt valv av träpanel och över det smalare koret finns ett slätputsat valv.
1911-1928 restaureras kyrkan, på huvudsakligt initiativ av kyrkoherde Lars Hoflin. Kyrkan får nytt tak och de gamla väggmålningarna knackas fram. Man hade dock inte råd att restaurera tegelvalven, vilka ersattes med det nuvarande trätunnvalvet som täcker kyrkans inre. Vid restaureringen slätputsas kyrkan i vitt utvändigt och ett fönster på nordsidan, vilket upptagits 1760, sätts igen. Övriga fönster får sin rundbågiga form. Sakristian får också ett fönster.
Skolbyggnaden är uppförd av tegelmurverk på en naturstensockel och en mindre källare finns under den centrala delen av huset. Ytterväggarna är slätputsade och avfärgade vita, sockeln putsad och avfärgad svart. Mellan fasad och sockel löper en "vattbräda", eller snarare dropplist, av kalksten, övermålad svart vid senare underhållsarbeten. Fönster- och dörrsnickerier är målade ljust grågula, medan plåtdetaljer på tak är gråmålade. Yttertaket består av skiffer i två olika fasoner som varvats och ger taket en särpräglad karaktär. Taket tycks utseendemässigt ej ha förändrats sedan åtminstone 1894, då ett fotografi visar samma läggningsteknik som idag.
Bland Johanssons verk märks för övrigt bland annat Stockholms stads sparbank påbörjad 1894 i kvarteret Rosenbad, av granit och slätputsat tegel i vacker florentinsk renässans, sparbanksbyggnaden i Gävle (1900), av granit och marmor), Stockholm-Övre Norrlands bankbyggnad i Luleå 1903, riksbanksbyggnader i Kalmar och Gamla Riksbankshuset, Karlstad, samt Gamla Riksbankshuset, Örebro. Han har även ritat Landsstatens byggnad i Härnösand 1908 och nybyggnader för Danvikens hospital vid Finnboda i Nacka samma år. Första utkastet till de sistnämnda ståtliga komplexen gjordes redan 1892 och byggnaderna stod färdiga såsom Danvikshem 1915. Johansson utformade telegrafhus i åtskilliga städer, bland annat det på Drottninggatan i Norrköping belägna Gamla Telegrafstationen, byggd i jugend och nationalromantisk stil under åren 1909-1912, vidare Televerkets hus i Uppsala i hörnet av Bangårdsgatan och Kungsängsgatan, uppfört 1916-1917, samt även ett dito i Lund åt dåvarande Telegrafverket och ett dito vid Lilla Torg i Halmstad, byggt 1924-1925. Johansson utformade också en ombyggnad av telegrafhuset i Stockholm och av det gamla riksdagshuset i Stockholm.
Den 23 april 1832 hölls sista gudstjänsten i gamla kyrkan, varefter den, förutom nedre delen av tornet, revs. Nya kyrkan uppfördes i tegel, med Abraham Nyström som byggmästare. I huvudsak följde han Gustaf af Silléns ritningar. Kyrkan fick ett väl tilltaget långhus med stora, rundbågiga fönster och en klassicistisk sydportal krönt av ett halvrunt fönster. Sakristian utformades som en halvrund byggnad bakom koret i öster. Det medeltida tornet byggdes på med en övre del med rundbågiga ljudöppningar för kyrkklockorna. Tornet avslutades med en liten lanternin också den med rundbågiga öppningar. Murarna slätputsades men hörnen fick rustikkedjor. Till kyrkobyggnaden åtgick omkring 60 000 tegelstenar. Till murbruk blandades 1 600 lass sand med 3 000 tunnor kalk, bränd av den gamla kyrkans kalksten. Taket täcktes med bortåt 55 000 handkluvna träspån. Den totala kostnaden för kyrkbygget uppgick till 13310 riksdaler.
År 1943 utfördes en hårdhänt om- och tillbyggnad till kontor efter ritningar av arkitekt Lennart Tham. Vid ombyggnaden togs all dekor bort och fasaderna slätputsades. Samtidigt tillkom en ny vindsvåning under ett brutet och valmat tak. Huset ägdes av Svenska Maskinverken under åren mellan 1956 och 1979.