Slöjdförening Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet slöjdförening

1. Örebro läns slöjdförening är en slöjdförening i Örebro. Föreningen bildades år 1883 och är därmed landets fjärde äldsta slöjdförening. Föreningen ombildades 1984 till en ideell förening. (källa)
2. Svensk Form, före 1976 Svenska Slöjdföreningen, är en svensk ideell förening med uppdrag från regeringen att främja svensk formgivning och design nationellt och internationellt. (källa)
3. Skolan har tidigare hetat Slöjdföreningens skola (1865–1964), då ofta kallad Slöjdis, samt Konstindustriskolan (1964–1989). (källa)
4. I Sverige var Svenska Slöjdföreningen drivande kraft bakom begreppet vackrare vardagsvara. Denna slogan myntades 1919 av Gregor Paulsson och utgjorde grunden för Slöjdföreningens stora insatser under första halvan av 1900-talet. Tanken var att även enkla, vardagliga föremål som tillverkades industriellt i större mängder skulle vara "vackra" och gestaltas av konstnärer. För att befrämja en hög konstnärlig kvalitet i konstindustrin arrangerade Svenska Slöjdföreningen en lång rad utställningar. Till de välkända räknas Konstindustriutställningen 1909, Hemutställningen 1917, Stockholmsutställningen 1930 och Helsingborgsutställningen 1955. (källa)
5. Eleverna vid Nina von Engeströms Väfskola i Örebro var föreståndarinnor för slöjd- och vävskolor, folkskollärarinnor, folkskollärares fruar och döttrar samt fruar och döttrar från andra klasser. De fick lära sig uppsättning av vävar till allt som förekom i varje hem, det var möbeltyger, mattor, gardiner, sängtäcken, filtar, duktyger, klädtyger med mera. Örebro läns Slöjdförening beviljade anslag till skolan för ett antal mindre bemedlade elevers utbildning. År 1895 lämnades anslag av 150 kr för sju frielever (månadskurs). Från 1897 lämnade landstinget årligen anslag till skolan mot skyldigheten att ta emot 10 frielever. Efter Nina von Engeströms död 1908 fortsatte skolan under namnet Örebro Vävskola. Hennes assistent fröken Dagmar Swidén övertog skolan på villkor att Slöjdföreningen lämnade anslag till lokalhyran och delvis uppvärmning samt en 4-veckors kurs för lärarinnor. Nina von Engeströms bror godsägare Johan von Engeström erbjöd Örebro läns slöjdförening rätten att tills vidare använda skolans inventarier och skolan bytte samtidigt namn till Örebro Vävskola. (källa)
6. Stockholmsutställningen 1930 var en nationell utställning över arkitektur, formgivning och konsthantverk, som arrangerades i Stockholm av Svenska Slöjdföreningen (nuvarande Svensk Form) och Stockholms stad. (källa)
7. Jörgen Zetterquist utbildade sig för Nils Wedel på Slöjdföreningens skola i Göteborg 1947–1949 och för Endre Nemes på Valands konstskola i samma stad 1950–1955. Sedan 1948 genomförde han en rad studieresor till bland annat England, Frankrike, Italien, Marocko och Tyskland. Han tilldelades Värmlands musei vänners stipendium 1950 och Göteborgs stads kulturstipendium 1961. Under sin tid i Göteborg bodde han tillsammans med sin bror och flera av Nemes elever på Kåken, ett stort nedgånget hus på Övre Besvärsgatan 8 i Landala. Kring 1950 var bröderna med och grundade dixiebandet The Original Landala Red Hot Stompers tillsammans med andra konststuderande från Valand och Slöjdföreningen och gruppen spelade ofta på fester på Kåken, Valand och Slöjdföreningen. Separat ställde han bland annat ut i Karlstad, Göteborg, Lomma, Kinna och ett flertal gånger i Arvika samt på Konstnärshuset i Stockholm 1967. Tillsammans med Niklas Göran ställde han ut på Folkteaterns foajé i Göteborg 1962 och tillsammans med Denice och Olle Zetterquist i Eslöv 1960. Han var en regelbunden utställare i Värmlands konstförenings salonger i Karlstad sedan 1948 och han medverkade i Nationalmuseums Unga tecknare 1951–1954 samt 1963, han var representerad i utställningen Nya Valand som visades på Liljevalchs konsthall 1958 och Liljevalchs Stockholmssalonger samt i Grupp Väst utställning på Sveagalleriet i Stockholm 1961 och i flera utställningar av västsvensk konst i Göteborg samt samlingsutställningar i Milano, Lübeck, Edinburgh, Amsterdam och Glasgow. Som medlem i Grupp 54 medverkade han föreningens olika aktiviteter och utställningar. En stor del av livet var han bosatt vid sjön Racken utanför Arvika. Han målade och tecknade porträtt och självporträtt, figurstudier och interiörer i realistisk stil. (källa)
8. Här kom hon i kontakt med de nya idéerna om att skapa industriellt framställda varor vars kvalitet kunde mäta sig med de hantverksmässigt tillverkade varorna. År 1917 engagerades Gullberg av Svenska Slöjdföreningen (numera Svensk Form) att omsätta dessa idéer i praktiken. Slöjdföreningen satte upp en förmedlingsbyrå för att styra ut konstnärer till industrin, och Gullberg blev byråns föreståndare. Tillsammans med Erik Wettergren förmedlade hon Edward Hald till Rörstrands porslinsfabrik, Wilhelm Kåge till Gustavsbergs porslinsfabrik, Edvin Ollers till Kosta glasbruk och Arthur Percy till Gefle porslinsfabrik. Till Kåbergs tapetfabrik förmedlade hon Carl Malmsten, Gunnar Asplund och Uno Åhrén att göra mönster. (källa)
9. 1908–1912 studerade Forseth vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och på Valands konstskola i Göteborg. På Valand var Forseth elev till konstnärerna Gunnar Hallström och Anders Trulson samt arkitekten Charles Lindholm. Lindholm kom att spela stor roll för Forseths fortsatta utveckling. (källa)
10. Hon är dotter till kantorn Gösta Viotti och konstnären Viveka Ehnbom. Ulla Viotti utbildade sig på School of Art i Blackpool i Storbritannien 1950-1951 och på Konstfack i Stockholm 1952-1956 först två år vid avdelningen för keramik och därefter vid skolans högre konstindustriella avdelning. Därefter följde ett antal studieresor till bland annat England, Danmark, Italien, Frankrike, Grekland och Främre Orienten. Hon tilldelades ett stipendium från Svenska slöjdföreningen och stipendium ur Kungafonden 1961 samt ett resestipendium från Värmlands musei vänner. Hon inbjöds av International Symposium for Architectural Ceramics till en halvårslång vistelse i Israel 1966-1967. Separat har hon ställt ut i bland annat Karlskoga och hos Konsthantverkarna i Stockholm. Tillsammans med Gerd Hagman och Clara Salander ställde hon ut i Umeå 1962 och tillsammans med Birger Forsberg i Karlstad samt tillsammans med Gabi Citron-Tengborg och Märit Lindberg-Freund i Gällivare. Sedan 1958 medverkade hon i ett flertal utställningar av Länets konst på Örebro läns museum samt Wadköpingsbornas sommarutställningar 1965-1966, Värmlands konstförenings höstsalonger på Värmlands museum, Sörmlandssalongerna i Eskilstuna, Nyköping och Södertälje samt Svensk hemslöjds jubileumsutställning på Liljevalchs konsthall 1962 och Svenska slöjdföreningens utställning Form-Fantasia. Internationellt har hon varit representerad vid utställningar i Viterbo, Haifa och Tel-Aviv. Hon har arbetat i Karlskoga 1960-1965, i Wadköping i Örebro 1965-1976 och Hammenhög på Österlen 1976-2005. Sedan 2005 bor och arbetar hon i Brantevik på Österlen. Hennes konst består av rustikt lergods av nyttoföremål, keramiska skulpturer och lergodsreliefer samt målningar och teckningar. Viotti är representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm, Värmlands museum, Jönköpings läns museum och israeliska statens samlingar. (källa)