Smörbytta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet smörbytta

1. Stäverna kupas lätt genom att täljas med en bandkniv och är ofta av ek eller bok. I Sverige användes främst furu, men vattentunnor ansågs ta minst smak av granvirke. I smörbyttor användes ofta enevirke, ibland även i brännvinskaggar. Ibland användes alvirke istället. Mera påkostade kärl basades för att ges en rundad profil. Laggarna hålls samman med laggband fästa vid dymlingar. Tunnbanden är av gran, sälg eller i nyare tid med järn eller zink.. Botten, och ibland även toppen, på laggkärlet består av en träplatta som är placerad i en skuren eller i modern tid infräst skåra. (källa)
2. Apokope innebär att en vokal faller bort i slutet av ett ord. Apokope är vanligt i flera svenska dialekter i till exempel infinitiv, så att draga och bygga övergår i drag och bygg. I älvdalskan apokoperas flera slutvokaler i långstaviga ord i till exempel sammansättningar, som i skaulkull 'skolkulla' (av kulla) eller smyörbytt 'smörbytta'. (källa)
3. I bland annat Nordiska museets arkiv finns olika samiska föremål insamlade från Purnu. Bland föremålen som finns registrerat (förvärvat i perioden 1893–1944) är samisk kvinnopäls av lulesamisk typ från familjen Frans Persson, ostkorg i rot, bärmes, ryggsäck i renskinn, renseldon, saltflaskor, smörbyttor, mjölkflaskor, bandvävgrind mm. Ernst Mankers fältanteckningar, fotografier och skisser från resor till bland annat Purnu finns bevarade. Det finns bilder på ackjor, dekorerade förhistoriska skidspetsar från Purnu, flätade ostformar i rot, interiör och exteriörbilder från hus och bodar däribland stolpbod för limtorkning . Ett flertal porträtt finns också boken om Skogslapparna i Sverige. Skisser på samiska knivar slöjdade av bland annat Frans Persson och andra samer i Purnu finns också dokumenterat. Knivslidorna i horn har alla geometrisk gravyr i kombination med antingen avbildade djur (renar eller björnar), blomstermotiv eller motiv från den samiska trumman (renar, skog och kåta). Även kåsor, rengärden, snidade träformar för renosttillverkning och många andra föremål finns illustrerade. Pehr Pehrsson finns avbildad i en av Ernst Mankers fotografier med en handgjord skida sittande vid gården, Pietari, på samiska Biehtar (Pehrs gård) . Den bilden från 1943 finns bland annat i boken Medmänniskor i norr där Ernst Manker i bildtexten skriver att Pehr Pehrsson var en skicklig skidmakare. Likartade handgjorda träskidor med traditionell samisk geometrisk dekor beskriver Ernst Manker i en inventering där han presenterar fynden av gamla fornsamiska skidor i Purnu. (källa)