Smycken Synonymer Betyder Uttal

• accessoarer

Hur används ordet smycken

1. Beckkol eller gagat är en becksvart, glänsande varietet av stenkol eller brunkol som har mussligt brott.. Den kan vara så fast och så lite spröd att den går att skära, fila och svarva utan att den splittras. Vid slipning får den en vacker polityr av stark fettglans. Den används för tillverkning av smycken (broscher, nålar, armband med mera). (källa)
2. Garnityr, av franska garniture, som betyder 'tillbehör', 'prydnad' är inom konsthantverk en av flera delar med gemensam form och dekor sammansatt helhet. Det kan vara en möbelgrupp eller en uppsättning smycken. Enhetligt utformade möbelgrupper uppstod i början av 1800-talet då sittgruppen kom på modet. Inom dräktterminologin är garnityret antingen en uppsättning lösa föremål som hör samman med dräkten, till exempel smycken, knappar och liknande, eller dräktdetaljer som i sig hör ihop, till exempel en uppsättning underkläder. (källa)
3. 100 % rent guld förorsakar vanligen inga besvär. Guldsmycken i Sverige är vanligen tillverkade i 18 K guld, vilket betyder att guldet legerats med andra metaller till exempel silver och koppar för att materialet ska bli hårdare, vilket behövs för att göra smycken. Legerat guld har lättare att frisätta guldjoner och dessutom innehåller det olika typer av metallsalter som kan ge toxiska reaktioner. (källa)
4. I samband med den senare delen av industrialiseringen i Fjärran östern på 1970- och 1980-talen, flyttade en allt större del av världens smyckeproduktion till Asien. Detta har i sin tur lett till att nytillverkning av smycken i västvärlden allt mer har övergått till "special-beställningar" och reparation eller omarbetningar av äldre smycken. Fortfarande finns dock en industriell nyproduktion i Tyskland och Italien. (källa)
5. När metaller började användas såg man snabbt potentialen i halsband och andra smycken. Även andra material som snöre och garn gjorde det möjligt att tillverka både mer hållbara och attraktiva smycken. (källa)
6. Hovjuvelerare (Kunglig hovjuvelerare) är en titel vid flera kungahus för en person (guldsmed, silversmed) eller ett företag som är leverantör till hovet av olika former av smycken och som fått sig titeln tilldelad. I Sverige var titeln relativt vanlig under 1900-talet. (källa)
7. Under 1990-talet infördes viseringsfrihet för Polen år 1991 och för de baltiska länderna år 1997 och vid båda dessa tillfällen märkte man av att antalet stölder och inbrott ökade. Man talade om "fattigdomsbrott" där den slumpmässigt utvalda bostaden eller bilen fullständigt länsades på värdesaker. Dock var 1990-talets inbrottsnivåer lägre än under 1980-talet då gränserna mot Östeuropa fortfarande var hårdare bevakade. Den sortens gärningsmän slutade komma ifrån t.ex. Litauen och av de som fortfarande kom var ifrån mer långväga länder som Vitryssland och Azerbajdzjan. Stöldernas karaktär ändrades också, från att ha tagit allt av värde koncentrerades främst på mindre värdesaker som är enklare att bära såsom kontanter, smycken och mindre elektronik. (källa)
8. Med juvel avses en slipad ädelsten. Juvel i pluralform, det vill säga juveler, har även betydelsen juvelbesatta smycken. En juvelerare är i första hand en person som tillverkar juvelbesatta smycken, men termen används numera allmänt om alla som tillverkar smycken, med eller utan ädelstenar. Juveler kan vara fasettslipade eller cabochoner. (källa)
9. Det fanns huvudsakligen två metoder: att gjuta sakerna eller att hamra ut dem från plåtar. Endast ett fåtal gjutna smycken har påträffats. Dessa har tillverkats i gjutformar av stenar eller lera i två halvor som sedan löddes fast men med vax i mitten, en teknik som började användas mot slutet av bronsåldern. Den vanligare tekniken var att hamra plåtar som sammanfogades med vax eller vätska emellan. Ytan kunde sedan stämplas eller graveras med motiv. Sist kunde smyckena förses med små hål eller små gropar fyllas med glas. (källa)
10. Järnåldern är, enligt Thomsens treperiodsystem, den tidsepok i Gamla världens historia som inleds när människan lär sig utvinna och bearbeta metallen järn. Man började då successivt att tillverka bland annat verktyg och vapen av järn istället för av brons. Så småningom övergick det även till stål. Smycken, spännen och liknande var dock fortfarande ofta i brons. Järnåldern upphör i och med medeltidens inträde. Årtalen för när detta skedde är olika på olika platser. Järnåldern föregicks av bronsåldern, då verktyg och vapen framställdes av brons. (källa)