Smältpunkt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet smältpunkt

1. Gjutning är en tillverkningsteknik som går ut på att ett flytande material hälls i en gjutform (till exempel en kokill) och får stelna. Det material som tillsats i gjutformen blir vanligtvis hårt p.g.a. en kemisk process (betong, gips, härdplast) eller p.g.a. att material från början varit uppvärmt till dess smältpunkt när det sedan svalnar återgår det till fast form (metaller av flera slag, glas, termoplast). (källa)
2. Eftersom mineralull är värmeisolerande och obrännbart är det användbart i brandskyddade konstruktioner. Det bör dock användas i kombination med andra material eftersom heta brandgaser annars kan passera genom den luckra ullstrukturen. Därför kan det vara en fördel att använda mineralull med hög skrymdensitet trots att denna har något högre värmeledningsförmåga och kostar mer. Stenull har högre smältpunkt än glasull och ger därför väsentligt bättre skydd. (källa)
3. Muskoviten (se nedan) har också den egenskapen att den är genomskinlig som glas, och med sin höga smältpunkt lämpar den sig därför som material till fönster i ugnar och kaminer, där den kan stå emot höga temperaturer. (källa)
4. Guttaperka är ett material som används för att fylla ut rotkanalerna i en tand efter rotfyllning. De fysiska och kemiska egenskaperna, bland annat dess inerta egenskaper och biokompatibilitet, smältpunkt och duktilitet har gett materialet en betydande roll inom endodontin. (källa)
5. När två bitar järn välls samman så bildar de en bit. Efter en perfekt vällning är fogen lika stark som materialet omkring. Vällning skiljer sig från konventionell svetsning i det att metallen inte når smältpunkten vid sammanfogningen. Bindningar mellan atomerna sker genom att lokal plastisk deformation och höga temperaturer underlättar diffusion av atomer i ytlagren. Det finns också moderna sammanfogningsmetoder som bygger på fysikaliska processer i det fasta tillståndet, bl a Friction Stir Welding (FSW) och Diffusion Bonding. Den senare metoden kan exempelvis svetsa samman aluminium med titan. (källa)
6. Man använder ofta paraffin när man bäddar in provet. Flytande paraffin ofta med en smältpunkt på 56-58 grader (kan även vara lägre vid vissa tillämpningar) tillsätts. Provet får sedan stelna på kylplatta. (källa)
7. Skillnaderna i masstal kan dock innebära att vissa fysikaliska egenskaper, som densitet, smältpunkt och kokpunkt, är olika. För väte, där atommassan är låg från början, påverkar också skillnaden i massa mellan vanligt och tungt väte de kemiska egenskaperna något. Dessutom varierar atomkärnans stabilitet kraftigt mellan olika isotoper, varför man vanligen bara kan hitta ett fåtal olika isotoper i naturen. Andra isotoper kan skapas i laboratorier, men är då radioaktiva. (källa)
8. Tempererade, eller varma, glaciärer finner man på lägre breddgrader och de kännetecknas av att hela ismassan befinner sig vid dess smältpunkt, även om de övre delarna kan frysa vintertid. Detta leder till att rinnande vatten alltid finns tillgängligt i och kring glaciären och dessa glaciärer glider mot underlaget och är kraftigt eroderande, vilket gör dessa glaciärer mycket viktiga för geomorfologiska processer. (källa)
9. Kakaosmöret ger chokladen en lämplig smältpunkt så att den tål rumstemperatur och ändå smälter i munnen. Kakaosmöret ger också chokladen en hård, brytbar konsistens och en god hållbarhet. (källa)