Socialism Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet socialism

1. Efter självständigheten kom Guinea att styras av president Ahmed Sékou Touré. Touré försökte genomdriva sina idéer om självständig "afrikansk socialism" med hårt undertryckande av det fria ordet och andra mänskliga rättigheter. Efter 1960 gjordes flera kuppförsök mot Touré och en stor del av befolkningen flydde ut ur landet undan Tourés diktatoriska styre. (källa)
2. Marx och Engels fäste en avgörande vikt vid klasskampen som motor i samhällsutvecklingen: "Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp". Det finns dock inget absolut samband mellan historiematerialism och socialism. Däremot innebär att den materialistiska historiesynen avlägsnar idén om moral och idéer som motorer i den historiska utvecklingen. Historiens olika faser kan ses som resultat motsättningar, konflikter och spänningar. (källa)
3. Högerextremismen innebär oftast ett fokus på traditioner i motsats till en politik och sedvänjor som betraktas som modernistiska. De har inslag av socialkonservatism och står i opposition till liberalism och socialism. Termen används vanligen för att beskriva fascism, nyfascism och andra ideologier och organisationer som uttrycker extrem nationalism, chauvinism, främlingsfientlighet, rasism eller reaktionära ståndpunkter. Vissa högerextrema rörelser, som exempelvis nazismen, har genomfört förtryck mot och folkmord på grupper som de ansett varit underlägsna "raser" eller ett hot mot nationen eller staten. (källa)
4. Ideologier är idéer om hur ett samhälle skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människosyn, det vill säga en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver, samt om hur "det goda samhället" bör se ut, något som ibland kallas "utopi". Ideologi betecknar i allmänna ordalag en åskådning, alltså en samling idéer, ofta om samhället. Termen myntades av den franske filosofen Antoine Louis Claude Destutt de Tracy i dennes bok Eléments d'idéologie (1817-1818) för att beteckna ett medvetandes uppsättning av idéer. Till de klassiska ideologier räknas liberalism, socialism och konservatism. Dessa ideologier utformades under 1600-talet till och med 1800-talet. Andra framträdande ideologier är kristdemokrati och grön ideologi, även kallad ekologism, likaså räknas även anarkism, feminism och nationalism. Dessutom finns en rad korsningar mellan de nämnda ideologier, samt andra onämnda. Alla politiska partier har också någon form av ideologi, det vill säga politisk kompass för sina ställningstaganden, ofta är denna kompass en blandning av olika ideologier i egen mix. Ideologier får ävenså olika prägling utifrån olika grupperingars och individers tolkningar, samt förgreningar i varierande riktningar och blandningar. (källa)
5. Internationell socialism är ett av de ursprungliga idealen för kommunismen. Högerns strävan mot ekonomisk globalisering använder likartade begrepp med avseende på ekonomisk integration, men har ett annat marknadsekonomiskt system i sikte. (källa)
6. Kibbutz (hebreiska: קיבוץ, plural: kibbutzim: קיבוצים, "samling" eller "gemensamt") är ett israeliskt kollektivt samhälle. En person som lever i en kibbutz kallas "kibbutznik". Även om andra länder har haft liknande kommunala organisationer har få frivilliga kollektiv spelat en så viktig roll som i Israel. Kollektiven präglas ofta av någon sorts utopisk socialism, men det finns även kibbutzer med en religiös ideologi. (källa)
7. Av de politiska ideologierna är det framför allt fascism, kommunitarism, nationalism, nationalsocialism, socialism, kommunism som förespråkar kollektivism, men det är också en tanke som är förknippad med de flesta traditionella samhällssystem och religioner, som exempelvis shintoism. Även renodlat kapitalistiska demokratier innehåller inslag av kollektivism. (källa)
8. Definitionerna har dock inte varit entydiga, Svensk uppslagsbok såg 1933 kommunism som en sorts socialism som starkare betonade egendomsgemenskapen och den offentliga regleringen av den enskildes privatliv än övrig socialism. (källa)
9. Det finns även en frihetlig socialistisk inriktning, som på engelska kallas "libertarian socialism" – trots att den skiljer sig ganska starkt från den övriga libertarianismen framför allt i sin syn på äganderätt. (källa)