Socialliberal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet socialliberal

1. The Independent är en av Storbritanniens dagstidningar. Den har smeknamnet Indie, och söndagsutgåvan The Independent on Sunday kallas analogt för Sindie. Huvudkontoret finns i Canary Wharf i London. Tidningen har ingen formell politisk tillhörighet, men brukar räknas som liberaldemokratisk (socialliberal). (källa)
2. John Atkinson Hobson, född 6 juli 1858 i Derby, död 1 april 1940 i Hampstead i London, var en brittisk socialliberal nationalekonom knuten till Oxford, och kritiker av imperialismen. Han var mycket populär föreläsare och författare, som särskilt gick hem hos demokratisk-reformistiska socialister och vänsterliberaler. (källa)
3. John Maynard Keynes är främst känd för bidrag till nationalekonomisk teoribildning. Han argumenterade bland annat för en aktiv finans- och stabiliseringspolitik. Detta uppfattades på 1930-talet som en intellektuell motpol till den orotodoxa nationalekonomiska makroteorin. Keynesianismen divergerade i synnerhet till den så kallade österrikiska och neoösterrikiska skolan, företrädd av Friedrich August von Hayek med flera, och senare Milton Friedmans monetaristiska Chicagoskolan. Med sin ekonomiska interventionism var Keynes varken socialist eller klassiskt liberal, utan socialliberal, tillika medlem av Liberal Party. (källa)
4. Ullenhag anses tillhöra den klassiskt socialliberala falangen inom Folkpartiet, vilket bland annat tagit sig uttryck i ett engagemang i invandrings- och flyktingfrågor, minoriteters rättigheter och jämställdhet. Han har också, ur socialliberal utgångspunkt, försvarat den svenska välfärdsmodellen med generella välfärdssystem och inkomstbortfallsgaranti, och har även öppet kritiserat andra borgerliga partier för att inte försvara dessa principer tillräckligt. (källa)
5. Politiskt övertog den radikala (eller röda) riktningen runt Wilhelm Vigier initiativet. Man eftersträvade en fördjupad demokrati och en mer socialliberal politik. Kantonsförfattningen från 1856 införde folkomröstning om lagar som beslutats i kantonsrådet, efter ingången petition med 3000 underskrifter. Kommunaltjänstemän och lärare valdes direkt av kommuninnevånarna. (källa)
6. Kanadas liberala parti (engelska: Liberal Party of Canada, franska: Parti libéral du Canada) är ett liberalt politiskt parti i Kanada. Partiet brukar betecknas som ett socialliberalt parti och förespråkar en fri marknad blandat med en stark välfärdsstat. På en politisk höger-vänsterskala intar partiet en för svenska mått mätt socialliberal mitten-vänsterposition och är det kanadensiska konservativa partiets huvudmotståndare. Liberalism är i Nordamerika betraktad som en vänsterideologi trots att socialdemokratin i Kanada är betydligt starkare än i USA. (källa)
7. Jüri Ratas, född 2 juli 1978 i Tallinn, är en estnisk socialliberal politiker och ekonom. Han är sedan 5 november 2016 partiledare för Estniska centerpartiet och var Estlands premiärminister från den 23 november 2016. Han meddelade sin och regeringens avgång den 13 januari 2021 med anledning av korruptionsmisstankar mot andra ledande politiker i Centerpartiet och efterträddes av Reformpartiets partiledare Kaja Kallas som premiärminister 26 januari samma år.. Ratas var tidigare andra vice talman i Riigikogu och var mellan 2005 och 2007 Tallinns borgmästare. (källa)
8. Politiskt var Ahlmark socialliberal och företrädde en mittenlinje i ekonomiska frågor. Han var starkt engagerad i internationella frågor, bland annat till stöd för USA, NATO och Israel och mot Sovjetunionen, PLO och de arabiska staterna. Ahlmark gjorde sig även känd för sitt engagemang i judiska frågor och mot antisemitism. (källa)
9. Efter att ha fått lämna regeringen blev han oppositionsledare. Efter ett misslyckat försök att bilda regering i november 1991 ombildade han 1992 PVV till Öppna VLD (Open Vlaamse Liberalen en Democraten). Detta nya parti lyckades locka till sig politiker från andra partier, framför allt Folkunionen (VU) och Kristliga folkpartiet (CDV). Partiet lyckades dock inte ta över den ledande rollen från CDV, och Verhofstadt avgick och försvann en tid från den politiska scenen, för att återkomma till ordförandeposten 1997 med en mindre radikal image. Han avlägsnade sig gradvis från nyliberalismen, delvis influerad av sin bror Dirk Verhofstadt, en socialliberal politisk filosof, och blev mer av en mittenpolitiker i sin framtoning. (källa)