Socialmedicin Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet socialmedicin

1. Socialmedicin är en tvärvetenskaplig gren av medicinen som handlar om människors hälsa och sjukdom i samspel med det omgivande samhället. Socialmedicinen omfattar kunskap om faktorer som påverkar hälsan, såsom sociala och psykosociala orsaker till ohälsa och sjukdom. Detta inkluderar hur hälsan i olika samhällsgrupper påverkas av samhällsstrukturen, miljön, vårdsystemen, arbetslivet och levnadsvanor. Ämnesområdet omfattar också hur hälsan är fördelad i befolkningen, inklusive genus- och jämlikhetsaspekter, sociala konsekvenser av sjukdom, samt klinisk kunskap om folksjukdomar, särskilt hos sociala riskgrupper.
2. Ämnesområdet socialmedicin är nära besläktat med folkhälsovetenskap, och kan sägas utgöra folkhälsovetenskapens medicinska perspektiv, och med samhällsmedicin, som dock är vanligare som verksamhetsbeteckning än som en akademisk ämnesbeteckning.
3. Socialmedicinen som område växte framför allt fram i Tyskland i mitten av 1800-talet. En av områdets pionjärer var den tyske läkaren Rudolf Virchow, som verkade som läkare bland fattiga gruvarbetare i Schlesien på 1840-talet. Han lade märke till hur de sociala villkoren och sjukdom tydligt hängde ihop bland dessa grupper.
4. Begreppet socialmedicin, médecine sociale, lanserades av den fransk-belgiske ortopeden Jules Guérin i den tidskrift han gav ut, Gazette Médicale de Paris. Han menade med detta begrepp att det behövdes en medicin som inte bara behandlade enskilda patienter utan hela samhället.
5. Under början av 1900-talet etablerades socialmedicin som ett akademiskt område av tysken Alfred Grotjahn. Många tidiga socialmedicinare hade politiska syften med sin verksamhet, bland andra Grotjahn var socialist.
6. I likhet med andra områden inom medicinen har senare evidensbasering blivit en viktig fråga inom socialmedicinen, efter Archie Cochranes pionjärinsatser inom evidensbaserad medicin från 1940-talet och framåt.
7. Socialmedicin är sedan 1974 en medicinsk specialitet i Sverige. Som specialitet betraktad är den liten, och omfattade 99 personer år 2004, varav 70 då var yrkesverksamma.
8. Den socialmedicinska praktiken har på sitt sätt en föregångare i de fattigläkare som bland annat fanns i Stockholm under 1700- och 1800-talen. Bland de som senare varit märksamma finns läkare Andrew Alfvén (1870-1960), som bedrev filantropisk verksamhet bland bostadslösa och mest behövande männen i Stockholm under första halvan av 1900-talet, och verkade för att förhindra epidemier. En annan är gynekologen Ada Nilsson (1872-1964), som hjälpte prostituerade kvinnor och fattiga kvinnor att föda barn.
9. Den svenska beteckningen för det socialmedicinska kunskapsområdet var fram till början av 1900-talet statsmedicin, och området omfattade då även hygien. 1923 bytte Svenska läkaresällskapets sektion för statsmedicin namn till socialmedicin, och 1924 började Socialmedicinsk tidskrift. Uppdelningen av den tidigare statsmedicinen i socialmedicin och hygien inom läkarutbildningen genomfördes först efter att 1948 års läkarutbildningskommitté hade föreslagit detta.
10. Fram till i början av 1980-talet fanns socialmedicinska team, som hjälpte kommunernas socialbyråer att hitta lösningar för s.k. multiproblem-klienter. Teamens multidisciplinära sammansättning, med läkare, sköterska, kurator och kanslist, möjliggjorde att klienter/patienter kunde ges kompetent stöd. Denna team-modell har senare utvecklats vid bl a Sunnaas Sykehus i Norge och vid de psykiatriska rehabiliteringsprojekt i USA som bygger på principen Assertive Community Treatment. (källa)