Sociologi Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sociologi

1. Det stora begreppet geografi innefattar mycket mer än forskningsgrenen kartografi, vilket ofta felaktigt jämställs med geografi. Vetenskapen geografi kan därför indelas i två undergrenar, naturgeografi och kulturgeografi (ibland även kallat samhällsgeografi). Båda grenarna är tvärvetenskapliga med inslag av till exempel hydrologi, geovetenskap, klimatologi, sociologi och matematik. Moderna geografers viktigaste analysverktyg är Geografiska informationssystem (GIS). GIS används vid rumsliga analyser av olika slag. Naturgeografin har kommit att utnyttja GIS i större omfattning än kulturgeografin. Kulturgeografin var senare att ta till sig GIS, men GIS utnyttjas nu mer och mer framförallt inom samhällsplanering. (källa)
2. Geopolitik (geopolitisk) är en vetenskaplig disciplin, där politik, historia och sociologi analyseras med referens till geografi. Begreppet myntades på svenska av Rudolf Kjellén, som i sin tur inspirerats av den tyske geografen Friedrich Ratzel och dennes bok Politische Geographie (1897). Begreppet geopolitik gjordes känt på engelska språket av amerikanske diplomaten Robert Strausz-Hupé. Den franska geopolitiska skolans fader var Vidal de la Blache (1845–1918). (källa)
3. Grupp (sociologi) – en samling av individer inom sociologi. (källa)
4. Gruppsykologi innefattar studier av skeenden i grupper, med betoning på skeendet i grupprocessen. Exempel på intresseområden inom gruppsykologi är rollfördelning, ledarskap och utveckling av gruppen. Det forskas i gruppsykologi inom flera ämnen. Bland annat psykologi, sociologi, och filosofi. (källa)
5. Habitus (sociologi) - en term inom sociologi och antropologi. (källa)
6. Humanekologin grundades av den så kallade Chicagoskolan i sociologi under ledning av Robert E. Park på 1920-talet. Britten Patrick Geddes – som själv inte använde begreppet – ses ofta som humanekologins skapare. I Sverige gavs från 1970-talet kurser i humanekologi vid Centrum för Tvärvetenskap, med breda kontaktytor mellan Chalmers och Göteborgs universitet. Emin Tengström blev 1981 landets förste professor i ämnet. (källa)
7. Humaniora är de ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som etnologi, filosofi, historia, idéhistoria, genusvetenskap, estetik, konstvetenskap, retorik, språk och litteraturvetenskap. Till humanvetenskaperna räknas dessa samt även sociologi, pedagogik, kulturantropologi och psykologi. Vidare räknas ibland även religionsvetenskap eller teologi till humaniora, även om dessa ämnen vid Uppsala universitet har egna fakulteter. Vid Lunds universitet tillhör de samma fakultet sedan 2010. Humaniora kännetecknas av kvalitativ forskning och ett hermeneutiskt förhållningssätt i en tradition som ursprungligen kommer från teologin. (källa)
8. Sociologi — från latin socius, "kamrat", och grekiska λόγος (logos) "ord", "förnuft", "lära". (källa)
9. Övergångsritualer behöver inte nödvändigtvis vara av religiös natur. Inom vetenskaper som exempelvis etnologi och sociologi används begreppet ofta för att beskriva små övergångar i vardagslivet, exempelvis mellan arbetstid och fritid. Afterwork-traditionen är att bra exempel på en aktivitet som har en symbolisk funktion, även om vi kanske inte uppfattar den som en ritual. (källa)
10. Alla beteenden som sker medvetet antas ha sin grund i en intention, vilket innebär att intentioner kan ha ett förklaringsvärde för en mängd olika beteenden. Kunskap om individers intentioner har därför en central roll i vetenskapliga undersökningar inom psykologi, sociologi, organisationsteori och marknadsföring samt i tillämpade undersökningar som syftar till att göra prognoser om individens framtida beteende (till exempel väljarundersökningar före politiska val och marknadsundersökningar inför lansering av nya produkter). (källa)