Sockenbo Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sockenbo

1. Sedan äldre tid ägde byamännen rätt att dela byns allmänning samt oskiftad skog tillhörig flera byar mellan sig genom skifte. På liknande sätt gjorde de jordägande sockenborna med sockenallmänningen. Närmare regler om detta fanns i kunglig förklaring den 5 april 1739 och Skogsordningen 1805. (källa)
2. I den sockenkärna som bildades låg ofta prästgården och klockarbostaden och i närheten brukade en fattigstuga finnas som i senare tider ersattes med ett ålderdomshem. Dessutom hade byn en sockenstuga och handelsbod, samt skola med lärarbostad och en barnmorskebostad. Likaså fanns i regel en tiondebod samt en krog. Om kyrkan saknade ett klocktorn så restes en klockstapel i dess närhet. En smedja brukade också ingå i en kyrkbys ordinarie bebyggelse men på grund av brandrisken brukade denna vara placerad i byns utkant. Kyrkbacken utanför kyrkan där sockenborna regelbundet samlades blev av naturliga skäl bygdens centrala mötesplats och efter att poststationer började införas i landet på 1600-talet, förlades dessa antingen i klockarbostaden eller i annat lämpligt hus eller hemman nära kyrkan. Först när järnvägen drogs genom den svenska landsbygden kring sekelskiftet 1900, flyttades postens lokala verksamheter in i järnvägsstationerna. Därmed minskade många kyrkbyars betydelse då nya centralorter uppstod i anslutning till stationssamhällena. (källa)
3. Den uppenbara kyrkoplikten var den som ursprungligen gällde som kyrkoplikt fram till reformen 1741. Den innebar att man inför sockenborna i den församling, där man bodde, gick upp på pliktpallen under en allmänna gudstjänsten, erkände sin skuld och betygade sin ånger, varefter den brottslige sedan formellt fick förlåtelse och återupptogs i församlingen. (källa)
4. Kyrkstäder förekommer i norra Sverige och i någon utsträckning även i Österbotten i Finland, samt i de norra delarna av de norska och finska lappmarkerna. Det har funnits ett sjuttiotal kyrkstäder i Sverige, varav sexton är bevarade idag. I Lappmarken tillkom de i samband med statens lapska mission från början av 1600-talet. Som företeelse är de unika, inte bara i landet utan även i världen. De finns belagda sedan omkring år 1600. Kyrkstäderna byggdes upp för att samla de avlägset boende sockenborna till kyrkohögtider. De fick bara användas då. (källa)
5. Redan de medeltida landskapslagarna föreskrivs skyldigheten att avsätta jord och hålla med byggnader åt sin präst. I Västergötland och Småland skulle det finnas fyra hus i varje prästgård, stuga, härbre, nöthus och lada. Enligt Upplandslagen ålåg det sockenborna att uppföra sju laga hus åt prästen: stuga, stekarhus, lada, sädeslada, visthus, sovstuga och fähus. Bönderna skulle även ansvara för byggnadernas underhåll. Övriga byggnader hade prästen själv ansvar för. Stadgandet om dessa sju laga hus återkom i Magnus Erikssons landslag. (källa)
6. Troligen uppfördes kyrkan vid slutet av 1400-talet. Vapenhuset tillkom något senare i början av 1500-talet. Sannolikt har dagens kyrka haft en föregångare eftersom ett flertal inventarier är från äldre medeltid. Kyrkan är uppförd på moränmark med besvärliga grundförhållanden vilket har förorsakat sättningar och sprickor i väggarna. Till följd av detta har omfattande reparationer fått genomföras. 1748 reparerades kyrkan för sprickor i väggarna och samtidigt förstorades fönstren. Vid början av 1800-talet försökte pastoratets kyrkoherde övertala församlingen att lägga ned kyrkan och istället fira gudstjänster i Biskopskulla kyrka. Istället röstade man enhälligt för en omfattande restaurering av Fröslunda kyrka. Till ledare för arbetet tillkallades en slottsbyggmästre från Rosersbergs kungsgård. Sommaren 1816 genomfördes restaureringsarbetet av sockenborna. För att rädda kyrkans murar ansågs det nödvändigt att riva de medeltida tegelvalven och ersätta dessa med ett tunnvalv i trä. Fönstren, som redan hade förstorats, gjordes ännu större och i norra långväggen togs ett nytt fönster upp. En grundlig reparation genomfördes 1907 då kyrkans sydöstra hörn revs, grunden förstärktes och murarna återuppbyggdes i tegel. 1932 lät man sätta igen ett stort medeltida korfönster. (källa)