Sockerskörd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sockerskörd

1. Som ansvarig för landets ekonomi, satte Castro Che Guevara. Själv var han fram till 1976 regeringschef, för att därefter bli president, i praktiken var han från 1959 Kubas odiskutable ledare och ansikte utåt. Till de första inrikespolitiska aktionerna som det nya styret vidtog, var 1959 när amerikansk egendom i landet konfiskerades, framför allt sockerplantage och 90% av gruvindustrin, ett företag som slutligen uppgick till en miljard amerikanska dollar. Men ersättningen till de drabbade drog ut på tiden. Att Kuba 1961 anslöt sig till Sovjetunionen brukar ibland förklaras med att USA i juli 1960 slutade köpa kubanskt socker som repressalie - Kubas största exportvara som enligt avtal med de amerikanska plantageägarna översteg världsmarknadspriserna med 50%. Sovjet grep i detta skede in och köpte upp sockerskörden och gav Kuba krediter. I december 1961 förklarade Castro att han anslöt sig till marxism-leninismen, ekonomin började styras med fyraårsplaner, jordbruket, industrin och all handel nationaliserades och Kuba blev en socialistisk enpartistat. Sovjetunionen blev ytterst viktig för landets ekonomiska överlevnad, då de vid USA:s handelsembargo mot Kuba 1962 övertog handeln med landet. Samma år utspelades den så kallade Kubakrisen efter att Sovjetunionen förlade strategiska robotar på ön i ett led av kalla kriget. Under Guevaras ekonomiska ledning, led landet svåra ekonomiska kriser, vilket han själv var öppenhjärtig om i intervjuer, Kubas ekonomiska tillväxt var under 1960-talet en av de lägsta i Latinamerika. Centralt i den castroska politiken var att skapa hombre nuevo, "den nya människan", en socialistiskt sinnad kollektivvarelse, oemottaglig för ekonomiska vinster som inte längre skulle vara samhällets drivkraft, och politiken gick ut på att i stället lösa produktionsproblem med estímulo moral, "moraliska stimuli". 1961, "utbildningens år", genomfördes en omfattande kamp mot analfabetismen, varigenom denna sjönk från 23,6% till 3,9% enligt tillgänglig statistik. Utbildning fram till universitetet blev gratis, och för universitetsstudier infördes stipendium. Människor skulle uppfostras till att känna ansvar för landets ekonomi genom medinflytande på sina arbetsplatser. 1971 hade regeringen dock kommit till slutsatsen att demokratiseringssträvandena måste kompletteras med en lag om arbetsplikt: att vara arbetsför men sakna arbete blev därmed olagligt. Som med all brottspåföljd på Kuba var straffet inriktat på "politisk omskolning". Många arbetslösa sattes i fängelse. Ett alternativ var att delta som soldat i Sovjet-stödda krig i Afrika. (källa)
2. Martínez Campos förde kriget med försiktighet och blev därför återkallad. I stället skickades general Weyler med uppdrag att ingripa utan skonsamhet och inte göra några eftergifter. Weyler utförde också sitt uppdrag med stor brutalitet, lät skjuta varje misstänkt och förbjöd inbärgandet av tobaks- och sockerskörden för att täppa till de ekonomiska hjälpkällorna för rebellerna. (källa)
3. Mellan 64 och 125 slavar tågade under två dagar i januari 1811 från sockerplantagerna i Tyska kusten mot staden New Orleans. Fler slavar anslöt sig under vägen, och deras totala antal uppskattas till mellan 200 och 500. De var främst beväpnade med verktyg. Under upprorsmarschen brände slavarna fem plantager, flera sockermagasin och sockerskördar. De dödade endast två vita personer, båda män. Innan de nådde New Orleans organiserade lokala ämbetsmän miliser av vita män som under två dagar av slag dödade mellan 40 och 45 av slavarna. Under ytterligare två veckor dödades ytterligare andra av både civila män utan rättegång, och sköts och hängdes av domstolar, varefter deras huvuden spetsades på pålar som avskräckning. Sammanlagt dödades 95 slavar. (källa)