Solinstrålning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet solinstrålning

1. I Sverige är solinstrålningen lägre än i länder söder om Sverige eftersom den maximala instrålningsvinkeln bara är 58 grader längst i söder. Solinstrålningen i Sverige kan variera mellan 1100 och ner till några 10-tal W/m² när molntäcket är tjockt. Den maximala instrålningen är högre på sommaren än på vintern eftersom solen vintertid står närmare horisonten. Detta innebär också att solljuset då måste färdas längre väg genom atmosfären innan den når jordytan, vilket ytterligare minskar instrålningen. Genomsnittlig solinstrålning i Sverige har uppskattats till 1060 kWh/m² per år. I Visby är medelvärdet på direktstrålning 1189 kWh/m² per år, mellan åren 1983 och 2014. (källa)
2. Isbris är ett fenomen med egenskaper liknande sjöbris. Den finns dokumenterad från Vänern. Positiva faktorer är en stor istäckt sjö med låga stränder omgiven av mark som är torr och alltså blir ordentligt uppvärmd av solen. Mars månad är därför gynnsam. Isen är då ofta tjockast (om än inte starkast) och solinstrålningen betydande. Isbris liksom sjöbris gynnas av att det från början finns en svag vind från land ut mot sjön. Då fås divergens över sjön vilket är gynnsamt för luftens nedsjunkning över sjö och hav. (källa)
3. På sommarhalvåret i Sverige när luftmassan värms upp kraftigt över land bildas så kallad sjöbris där luften över land stiger uppåt i atmosfären och skapar ett undertryck i förhållande till luftmassan som befinner sig över det relativt kallare havsvattnet där solinstrålningen inte ger en reflekterande uppvärmning av luftmassan. Detta resulterar i en luftströmning in mot land som sammansätts med luftströmningen på grund av rådande låg- eller högtryck. Vindriktningen och hastigheten blir då svårare att förutse. När solen går ner upphör solinstrålningen och därmed också sjöbrisen och det är då enbart rådande låg- eller högtryck som bestämmer vindens styrka och riktning. (källa)
4. Den plana solfångaren fångar upp all infallande strålning mot panelen medan till exempel vakuumrörssolfångarpaneler har ett glapp mellan vakuumrören där solinstrålning går förlorad. Dagg, snö och frost avdunstar snabbt från en plan solfångare genom att glaset värms upp underifrån. Så kallade full-plate absorbatorer har en enda hel absorbatoryta vänd mot solen och kan läggas kant i kant och utnyttjar därmed maximal del av den infallande strålningen per takyta. Den plana solfångaren får därmed en lägre arbetstemperatur per ytenhet på absorbatorn/värmeväxlaren och är inte beroende av vakuum för att fungera. Detta ger en avsevärt längre livslängd för plana solfångare jämfört med vakuumberoende konstruktioner av likvärdigt tillverkningsmaterial. (källa)