Solljus Synonymer Betyder Uttal

• solsken

Hur används ordet solljus

1. Geparden har långa, tunna ben och en smal kropp. Trampdynorna är tjocka och täckta med fjälliknande hud. Huvudet är litet och runt och svansen är lång. Pälsen har en gulfärgad ton och är prickig i svart. Geparden kännetecknas av att den har "tårränder", det vill säga en mörk rand under ögat och regelbundna fläckar. Den mörka randen under och runt ögat är fördelaktig då den dämpar effekten av solljus så att geparden inte blir bländad då den främst jagar under dagen. Geparden är ett av få kattdjur som inte kan dra in sina klor fullständigt, på grund av det används de inte för att fälla bytet. Klorna hjälper geparden att få ett bättre grepp i marken när den springer. Geparden har en klo högre upp på benet som är längre och vassare så den kan hålla kvar bytesdjuret. (källa)
2. Materialet är ganska böjligt vid 25 °C och börjar mjukna vid 45 °C. Det blir plastiskt vid 55 à 60 °C och kan då pressgjutas till vilka former som helst. Guttaperkan oxideras lätt av luftens syre, särskilt i solljus, och omvandlas då till harts och blir spröd. Förvarad mörkt och nedsänkt i vatten håller den sig i flera år. (källa)
3. Användas på hästar som får eksem av solljus. Täcket är heltäckande med tättslutande magplatta, och skydd för hals och huvud. Materialet måste vara tunt för att täcket inte skall bli onödigt varmt, men samtidigt skall det ge ett tillräckligt skydd mot UV-strålning. Denna täckestyp kan oftast även användas som skydd mot insekter. (källa)
4. När kontinenter ändrar position i förhållande till varandra enligt teorin om plattektonik, kommer landmassorna att påverka klimatet. Kontinenterna som vi känner dem idag har inte alltid legat där de ligger, för 150 miljoner år sedan fanns superkontinenterna Laurasien och Gondwana. Det fanns till exempel is där Sahara ligger idag eftersom land reflekterar mera solljus än vad vatten gör, vilket kan leda till en lokal avkylning. Plattornas rörelser gör även att berg bildas eller att landet höjs och havens form förändras. Detta hände till exempel för tre miljoner år sedan, då Panamanäset bildades och stängde av utbytet av vatten mellan Atlanten och Stilla Havet. (källa)
5. Klorofyll typ a och b absorberar något olika våglängder av ljus i de blå (400-500 nm) och röda (600-700 nm) delarna av spektrumet. De skiljer sig också något i sin funktion i den kemiska reaktion (fotosyntes) som omvandlar vatten, koldioxid och solljus till socker och syre, 6H2O + 6CO2 + solljus → C6H12O6 + 6O2. Klorofyllet i växternas blad absorberar rött ljus på våren och sommaren, så att vi ser bladen som gröna. På hösten bryts klorofyllet hos lövfällande växter (speciellt märkbart hos lövträd) ner till färglösa tetrapyrroler och då absorberar de kvarvarande antocyaninerna, xantofyllerna och karotenoiderna i bladen mest grönt ljus och reflekterar därför komplementfärgerna (i detta fall rött och gult), därför ser vi löven som gula/orange. I slutet av 1800-talet påvisades att rött och blått ljus är effektiva vid fotosyntesen. (källa)
6. Klåda lokaliserad till området runt armbågen. Exponering för solljus förvärrar tillståndet. Försämring på sensommaren. (källa)
7. Klätterväxter har en örtartad eller mer eller mindre vedartad stam och klättrar uppför någon form av stöd (till exempel en trädstam, mur eller liknande) med hjälp av långa skott och särskilda klätterorgan (till exempel klängen, klätterhår eller klätterrötter) för att få solljus. (källa)
8. Man kan varken räkna med frukt eller blommor på den i rumsmiljö, men det är en ganska gracil växt och lite speciell där den växer upp från den stora kokosnöten. Däremot kan man inte räkna med att den ska bli så gammal som krukväxt. Kokospalmen kräver mycket solljus och är hjälpt av extra växtbelysning under vinterhalvåret om den odlas på nordliga breddgrader i till exempel växthus. (källa)
9. Några få revbyggande koraller har inte zooxantheller, som ögonkorall. Koraller utan zooxantheller är inte beroende av solljus och kan leva i djupare och kallare vatten än koraller med zooxantheller, men måste få all energi från födan. De flesta koraller utan zooxantheller är inte revbyggande, men ingår som viktiga delar i ett levande korallrev. En del storvuxna svartkoraller och hornkoraller kan bilda stora bestånd, så kallade korallskogar, som är viktiga livsmiljöer för andra marina djur. Koralldjur kan leva ned till cirka 6 000 meters djup men vissa som en del svartkoraller lever ännu djupare. Totalt sett är antalet beskrivna arter av djuplevande koraller (djupare än 50) nästan lika stort som antalet beskrivna arter av grundvattenkoraller. På stora djup är temperaturen låg men stabil. Många kallvattenkoraller och djuphavskoraller föredrar en temperatur på 4-12°C men några klarar temperaturer på ned till -1°C. Även andra koralldjur utan zooxantheller kan leva i djupa och kalla vatten. Det finns till och med en liten havsanemon, Edwardsiella andrillae, som lever under havsisen vid Antarktis (Ross shelfis). Denna havsanemon sitter förankrad i isen med tentaklerna i vattnet, ungefär som vissa andra havsanemoner lever nedgrävda i botten. Djuplevande koralldjur kan förutom levande zooplankton livnära sig på marin snö som är partiklar av dött organiskt material som sjunker ned från den eufotiska zonen. (källa)