Solvind Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet solvind

1. Vore det inte för solvinden skulle jordens magnetfält vara mycket likt fältet från en magnetisk dipol, vars fältlinjer visas i vänstra bilden. Den högra bilden visar hur fältlinjerna i jordens magnetosfär är formade. Magnetfältet i magnetosfären liknar ett dipolfält i närheten av jorden, men solvinden trycker ihop magnetfältet på dagsidan och drar ut det till en lång svans på nattsidan (högra bilden). Detta kan förstås som en magnetohydrodynamisk tryckbalans, där solvindens dynamiska tryck balanseras av det magnetiska trycket från jordens magnetfält. Eftersom solvinden ofta varierar mätbart i styrka kommer magnetosfärens storlek att ändras med solvindens variationer: starkare solvind ger mer hoptryckt magnetosfär. (källa)
2. Nozomi var designad för att studera Mars övre atmosfär och solens påverkan med solvindar och utveckla teknologin för framtida uppdrag, speciella instrument på rymdfarkosten som mäter strukturen, sammansättning och dynamik av Jonosfär, aeronomi effekten av solvindar, utsläpp av atmosfäriska beståndsdelar, den inneboende magnetiska fältet, penetrationen av sol-vind-magnetfält, struktur magnetosfären och damm i det övre atmosfären och i bana runt Mars. Uppdraget skulle också ha återvänt bilder av Mars yta. (källa)
3. Protuberans kallas de enorma gas- och plasmamoln som kastas ut från solens yta, fotosfären. Dessa böjda gaspelare kan nå tusentals kilometer ut i rymden innan de antingen faller tillbaka på solens yta eller frigör sig och upplöses. De orsakas av solens starka magnetfält. I samband med protuberanser frigörs även laddade partiklar i så kallade solvindar. (källa)
4. År 2004 installerade Norsk Hydro en kombinerad vindkraft- och vätgasstation på Utsira. Det var ett fullskaleprojekt för att uppnå självförsörjning i det avlägset liggande samhället. Periodvis uppkommen överskottsenergi användes till vätgasproduktion genom elektrolys. Detta väte lagrades i sin tur och fanns tillgängligt för elproduktion vid låg vindstyrka. Projektet avslutades 2010 och vätgasanläggningen lades ner. År 2012 köpte Solvind AS vindmöllorna och fortsatte driften. De två vindmöllorna har en navhöjd på 46 m och rotordiameter på 40 m och sammanlagd generatoreffekt på 2x600 kW, vilket är mer än öns förbrukning som är upp till cirka 900 kW. Årsproduktionen vid 2x500 kW är 3 500 000 kWh/år. (källa)
5. Magnetometrar används i geologin för att mäta jordens magnetfält (magnetosfären). Framförallt ger järnhaltiga mineral utslag i magnetometrar och kan därför hjälpa i jakten efter malmfyndigheter. De används också för att hitta arkeologiska fyndplatser, skeppsvrak och andra begravda föremål. Magnetometrar kan göras mycket känsliga och kan ge tecken på norrskensaktivitet innan själva norrskensljuset blir synligt. Det finns ett nätverk av magnetometrar runt jorden som konstant mäter solvindens effekt på jordens magnetfält. (källa)
6. Solens strålningstryck och solvinden är upphovet till den enorma svans som pekar bort från solen. Den bildas av de strömmar av damm och gas som frigörs från den stora och extremt tunna atmosfär (koman) som omger kometen. (källa)
7. Polarskensforskning fick ett uppsving under 1800-talet, men det är först under 1900-talet som ljusfenomenets uppkomst har kunnat förklaras. Ytterligare ett uppsving kom med rymdålderns intåg vid 1900-talets mitt, då ämnet rymdfysik föddes och det blev möjligt att klarlägga vad som orsakar norrsken genom mätningar på plats i rymden. Hur accelerationen av de elektroner som ger upphov till polarsken när de kommer ner i atmosfären egentligen går till, och hur energi överförs från solvinden, kan fortfarande inte anses vara helt klarlagt, även om huvuddragen är kända. Polarskensforskning är därför ett aktivt område inom rymdfysik. Svensk norrskensforskning fick ett uppsving i och med grundandet av Kiruna Geofysiska Observatorium 1957. (källa)
8. Under tiden fortsätter sammandragningen av protostjärnan tills trycket och temperaturen ökar så mycket att kärnreaktioner (fusion) startas och stjärnan tänds. Solvinden som uppstått av den nytända stjärnan blåser bort det mesta av gasen från solsystemets inre delar. Resultatet blir att de inre planeterna Merkurius, Venus, jorden och Mars är små och steniga utan speciellt mycket gas eller vätska, medan de yttre Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus är stora gasplaneter. Där finns nämligen gasen kvar och kan kondensera till planeter. (källa)
9. Större delen av den materia vi kan se i universum är i plasmatillstånd. Planeterna och andra fasta kroppar som asteroider och meteoroider utgör undantag, men redan ungefär 80-100 km upp i jordens atmosfär börjar jonosfären, där luften joniseras till plasma framför allt på grund av solens UV-strålning. Rymden i solsystemet är fylld av solvinden, ett plasma som ständigt strömmar ut från solen. Solen själv är huvudsakligen i plasmatillstånd. Rymden mellan stjärnorna är inte heller den helt tom. Det så kallade interstellära mediet är i huvudsak i plasmatillstånd, även om där också förekommer stora molekylära moln av neutralgas. Ämnet rymdfysik är specialinriktat på studiet av rymdplasma, framför allt inom vårt solsystem. (källa)
10. Det tunna plasmat i rymden studeras med instrument på satelliter som mäter elektriska och magnetiska fält, tätheten och temperaturen hos elektroner och joner, m.m. Analysen av sådana observationer kan ge information om flödet av laddade partiklar från solen (solvinden), uppfångandet av dessa partiklar i jordens magnetosfär, uppkomsten av norrsken och elektromagnetisk påverkan på elektriska system på satelliter och på jorden. Studierna visar också på grundläggande processer i plasman, som ofta kan vara svåra att studera i laboratorier. (källa)