Sommardräkt synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas sommardräkt

Sommardräkt uttalas sommar|dräkt.

Ordformer och varianter av sommardräkt

Sommardräkt är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet sommardräkt

Adult hane i sommardräkt har kanelbrun rygg och övre vingtäckare, rött övre bröst och panna, gråvit, streckad övergump, grått huvud och nacke, och ljusare strupe. Det röda är svagare på hösten och delvis dolt av gråa bräm. Honan och juvenil saknar det röda i sin fjäderdräkt, har streckad brun rygg, brungrå övre vingtäckare och mörkare streckad övergump. Juvenil fågel har en mer streckad och mer gråbrun framrygg och saknar även streckning på strupen.

Juvenil fågel och i första sommardräkt är än ljusare än adult vinter. Den mörka halskragen kontrasterar kraftigare mot resten av kroppen och den har ljusa bräm på rygg och vingar.

Kärrsnäppan är 17–21 centimeter lång och har ett vingspann på 32–36 centimeter. Den är alltså stor som en stare, men knubbigare och med längre näbb. I sommardräkt har den rödbrun ovansida, svartstreckat bröst mot vit botten, typiskt svart fält på buken och i övrigt ljus undersida. I vinterdräkt har den rätt enfärgat brungrå ovansida, med ett ljusgrått bröstband som kontrasterar mot det vita bröstet och buken. Juvenilerna är gulbruna på översidan med två vitaktiga "V"-former på ryggen. De har vanligen svarta fläckar på sidorna eller buken. Benen och den något nedåtböjda näbben är svarta. De olika underarterna skiljer sig främst i mängden rödbrun färgning i sommardräkten, mängden svart på buken och näbbens längd och böjning. Näbbens längd varierar även mellan könen: honorna har längre näbbar än hanarna.

Nordliga fåglar har generellt en högre kontrast i fjäderdräkten och är svartare på bröstet och buken, medan typiska sydliga ljungpipare är blekare i teckningen och anlägger också en mindre komplett sommardräkt än de nordliga. De individuella variationerna är dock mycket stora.

Myrspoven är 33–41 centimeter lång och har ett vingspann på 70–80 cm. Den skiljer sig från rödspoven genom att benen är kortare, stjärten är tvärbandad, inte svart, att den saknar vita vingband och har svagt uppåtböjd näbb. Adulta fåglar har mörkgrå ben. Hanen i sommardräkt är ostreckat tegelröd på halsen, bröstet och magen. Honan har blekare färger. I vinterdräkt har de adulta fåglarna vit buk och undergump, gråstreckat bröst, hals och huvud, och grå vingöversida.

Praktdräkt är en fjäderdräkt som adulta hanar bland ett antal fågelarter, speciellt änder men även några vadare, anlägger vid häckningstid. Begreppet används på grund av en mer komplicerad ruggningscykel varför man oftast inte talar om sommardräkt eller vinterdräkt hos dessa fåglar. Praktdräkten är extra färggrann och distinkt tecknad, precis som hos många andra arters häckningsdräkter, men bärs under senhösten, vintern och våren och inte på sommaren. Efter parningen, under sommaren, ruggar dessa fåglar till en mindre distinkt fjäderdräkt, en så kallad eklipsdräkt som ger extra kamouflage.

Roskarlen är 22–24 centimeter lång och har ett vingspann på 43–49 centimeter. Den är kraftigt byggd med kort hals och kort stark näbb. I sommardräkt är den brokig med svartvitt huvud, rödbrun rygg, vit undersida och röda ben. Den enklare vinterdräkten är brun ovantill och vit undertill. Juvenilen är färgad ungefär som adult fågel i vinterdräkt. Utseendet är karaktäristiskt när den flyger, med vita fläckar på rygg, vingar och stjärt.

En adult rödspov är 37 till 42 centimeter lång, har ett vingspann på 63–74 centimeter och väger 280–500 gram. Dess långa, raka näbb är svart framtill och gulaktig eller orange baktill. Den adulta hanen är i sommardräkt rostbrun på hals, bröst och huvud. Ovansidan är brungrå och undersidan vit med mörka inslag. Honan har något blekare färger. Rödspovens vita vingband syns tydligt när den flyger. Stjärten är vit vid roten och svart på pennorna. På vintern har hanar och honor samma, mestadels grå, färgning.

De baltiska och ryska populationerna är flyttfåglar som flyttar till Östafrika och Indien. De västeuropeiska och västskandinaviska populationerna övervintrar främst i västra och sydvästra Europa och nordvästra Afrika medan de sydligare populationer, från centrala Irland och söderut, är stannfåglar. De flesta ettåriga fåglar stannar hela året i vinterkvarteren och det är därför ovanligt att, av de flyttande populationerna, se individer i första sommardräkt på häckningsplats.

Merparten av fjolårsungarna stannar kvar på södra halvklotet under sitt andra levnadsår, och det är därför sällsynt att man ser en silvertärna i dess första sommardräkt i Europa.