Spårvagnslinje Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet spårvagnslinje

1. Från 1862 fanns hästdragna bussar mellan järnvägsstationen och Diósgyőr, senare även mellan stadens centrum och Tapolca. De som styrde staden under den tiden planerade spårvagnslinjer år 1895. Det första spårvagnsnätet designades av István Csáthy Szabó. Enligt hans ritningar skulle nätet omfatta en total längd på 20 kilometer, från Tiszaistationen till den andra sidan av Diósgyőr. Ekonomin tillät dock endast en sju kilometer lång konstruktion. (källa)
2. Miskolc, har precis som de andra tre största städerna i Ungern ett välutbyggt trådbuss- och spårvagnsnät. Från staden går det även bussar, främst till den egna provinsen, men även till Budapest och andra destinationer land och rike runt. Den första spårvagnslinjen öppnades år 1897 av företaget MVV och det andra företaget MVK Rt. öppnade sin första linje år 1907. Vagnarna är inte de allra nyaste, men eftersom Miskolc kommun och företagen anser att vagnarna är i tillräckligt gott skick för att brukas känner de ingen press på sig att införskaffa nya. (källa)
3. Gamla Lidingöbron är en fackverkskonstruktion av hopnitade stålplåtar med en längd av 750 meter och bredd på drygt nio meter. Bron har ett brospann vid Ropstenssidan på 140 meter med 5,3 meter fri segelhöjd. En öppningsbar 20 meter lång sektion av bron, en så kallad broklaff, medgav passage för både bogserbåtar och mindre mastade fartyg. Klaffen fick samma typ av mekanik som Danviksbron som stod färdig 1922 och är ett bra exempel på avancerad ingenjörskonst med mekanik och växlar på tidigt 1900-tal innan hydrauliken på allvar gjorde sitt intåg även för större arbetsuppgifter. Bron hade ett körfält för person- och lastbilar i vardera riktningen, kombinerat med dubbla järnvägsspår i körbanorna för spårvagnslinje 21 till södra Lidingö och spårvagnslinje 20 till norra Lidingö, och godståg till södra Lidingö. (källa)
4. Paris spårvägar kallas för tramway och finns enbart ute i Paris ytterområden. Spårvagnslinjerna knyter samtliga samman ett antal tunnelbane- samt RER-linjer i utkanten av staden. (källa)
5. Till Biskopsgården går spårvagnslinjerna 5, 6 och 10 samt buss 25, 27, 141 och 145. (källa)
6. Hästspårvägen nådde Linnéplatsen redan 1879, och 1902 konverterades spårvägen till eldrift. Under perioden 1903-1965 var området söder om platsen slutstation för Säröbanan och en betydande stationsbyggnad togs i drift den 29 maj 1903 vid Karlsroplatsen, drygt 200 meter sydost om Linnéplatsen. Efter att nordöstra delen av fågeldammarna och Slottsskogen fått ge vika för Dag Hammarskjöldsleden, byggdes 1960 en ny mindre station för Säröbanans rälsbussar som låg närmare Linnéplatsen. Idag trafikeras platsen av spårvagnslinjerna 1, 2, 6 och 13 och ett flertal busslinjer. På och kring Linnéplatsen finns restauranger, butiker ett par korvkiosker och närbutiker, men platsen domineras av flervånings bostadshus. (källa)
7. Efter andra världskriget påbörjades planeringen för ett nät med tunnelbanestandard som en vidareutveckling av stadsbanenätet. 1949 grundade Oslo stad en tunnelbaneavdelning som skulle utveckla planer för ett nytt nät. 1954 lades en plan fram där fyra av de då fem spårvagnslinjerna i östra Oslo skulle byggas om till tunnelbana. Oslos kommunalstyrelse beslöt att bygga ett tunnelbanenät. (källa)
8. Av geotekniska skäl gick det inte att dra spårvagnslinjen ända fram till centrum. Den hamnade därför tämligen långt västerut och kallas för Rymdtorget Spårvagn. De första åren löstes avståndsproblemet med en rullande trottoar, som emellertid fick avvecklas. Kvar finns emellertid en allmän hiss för transport till Stjärnbildsgatan. Avståndet mellan spårvagnshållplatsen och Rymtorget Buss är omkring 400 meter. De busslinjer som trafikerar den senare är 57, 58 och 74. (källa)
9. Spårvagnslinjen i pjäsens titel har fått sitt namn från Desire Street i New Orleans. Linjen, som delvis löpte genom French Quarter, lades ner i maj 1948 och ersattes av en busslinje. Broadway-uppsättningen 1947–1949 hade bland annat en ung Marlon Brando i en av huvudrollerna, och hans medverkan i pjäsen anses som Brandos viktigaste scenroll. Pjäsen hade Broadway-premiär på Ethel Barrymore Theatre den 3 december 1947. (källa)