Speceriaffär Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet speceriaffär

1. Genom att göra inbrott i en speceriaffär fick Manson det kapital han behövde för att kunna hyra ett rum. Därefter följde en rad inbrott i andra affärer vilket slutligen ledde till att han blev tagen på bar gärning och sändes till ett center för ungdomsbrottslingar i Indianapolis. Manson flydde dock redan efter en dag och sedan han åter gripits placerades han hos Boys Town, en ideell förening som arbetade med att hjälpa barn med riskbeteende. Inom fyra dagar hade han dock rymt därifrån tillsammans med en annan pojke. På vägen hem till den andra pojkens farbror begick de två pojkarna två väpnade rån. (källa)
2. Han bor på Storgatan 14 där hans pappa driver Viktor Blomkvists speceriaffär. I den första boken är han och hans vänner 13 år, i nästa 14 år och i den sista 15 år. (källa)
3. Det äldre ordet speceriaffär syfta på försäljning av torrvaror, specerier. När snabbköpen, butiker där kunden själv plockar ihop sin varor från hyllorna, kom blev ordet speceriaffär ibland synonymt med en butik med gammaldags betjäning över disk. (källa)
4. Speceriaffären låg på olika adresser i Stockholm. År 1892 hade ursprungsbutiken vid Nybrogatan 42 blivit för liten och man flyttade verksamheten till Sturegatan 38. Affären öppnade klockan sju på morgonen och stängde vid tio på kvällen. Många kända personer handlade här, bland dem konstnären Anders Zorn och poeten Erik Axel Karlfeldt. 1927 förvärvade Nordquist fastigheten på Birger Jarlsgatan 24 och öppnade sin butik där. 1968 flyttade man därifrån till Nybrogatan 39 intill Östermalmstorg. (källa)
5. Första affären på plats var en filial till Liljedals handel 1910. Den låg vid Sågtorp (södra delen av Segmon). 1917 byggde Kyrkebyns bruk en affärsfastighet i centrum och filialen flyttades dit. 1933 övertog Anders Edsjö aktierna och ändrade namnet till Anders Edsjö AB. Han köpte även fastigheten och bedrev byggverksamhet och stod som byggmästare till de flesta fastigheter i Segmon. Han var också föreståndare för Karlstads sparbanks kontor som inrymdes i affärsfastigheten (ICA). 1923 väcktes frågan om en kooperativ handel på orten upp men frågan blev bordlagd. Orsaken var att Billerud ägde marken och inte ville släppa ifrån sig sådan för dylik verksamhet, utan värnade om den privata affärsrörelsen. Under 1924 togs frågan upp igen, utan resultat. 1927 gjordes en uppgörelse med Billerud efter en del motstånd och ändringar av ritningar och dyl. Affären öppnade 1 juni 1930. Segmon blomstrade, invånarantalet ökade, nya affärer tillkom. Nu fanns plötsligt två speceriaffärer, manufaktur, kiosk, bageri, matservering, konditori, postkontor, järnvägsstation, damfrisörska, herrfrisör, radiohandel, bank, taxi, åkeri, småskola, folkskola, ålderdomshem med mera. (källa)
6. När Marieholms Yllefabrik på 1930-talet hade som flest anställda, något mer än 300, var Marieholm ett blomstrande industrisamhälle med cirka 1 200 invånare. Inte bara yllefabriken skapade nya arbetsplatser, utan även Åkarps gästgivaregård, mejeriet och Marieholms tegelbruk samt ett stort antal affärsidkare och små hantverksfirmor. Man kunde då i Marieholm köpa det mesta i fem välsorterade speceriaffärer, i en pappersaffär, en el-affär, två blomsteraffärer, två charkuteributiker, hos en fiskhandlare, i två sybehörs- och tygaffärer, tre bagerier, en järnhandel som även sålde stenkol, koks och ved, två smedjor, en skoaffär, en trävaruhandel och en uraffär med tillhörande urmakeri. Till god hjälp var ett stort antal skickliga hantverkare, yrkes-män/kvinnor, såsom barnmorska, sjuksköterska, skräddare, dam- och herrfrisörer, snickare, murare, sadelmakare, skomakare, toffelmakare, bilreparatörer, cykelreparatörer, smeder, hovslagare, byggmästare, elektriker, målare, tapetserare, urmakare etc. Bland övriga verksamheter som bidrog till sysselsättningen kan nämnas telefonstationen, taxi, ambulanstjänsten, biografen, banken, postkontoret, järnvägsstationen, biblioteket m.fl. Varje dag levererade bönderna cirka 22 000 kg sötmjölk till mejeriet som utvecklades till det tredje största i Skåne. Hundratalet hästvagnar lastade med mjölkkannor kantade vägen dit. För upprätthållande av ordningen i orten fanns en respekterad polismästare. En tingsvaktmästare utförde förberedande arbeten i Tingshuset. Med juridiska problem fick man hjälp av en sakförare. Även för nöjen, underhållning, sport och fritid var det väl sörjt. Sålunda fanns ett Folkets hus för fackliga sammankomster och där man under veckoslutet kunde ta sig en sväng på den välbesökta dansbanan. I Samlingshemmets biograflokal visades varje vecka en ny film och i inte mindre än fem caféer kunde man till en kopp kaffe njuta av trevligt sällskap. För ungdomen fanns bl.a. idrottsplats, skytteförening, brottareklubb, och scoutkår. I föreläsningsföreningen inhämtade både gammal och ung kunskaper på de mest skilda områden, och vid högtidliga tillfällen spelade ortens blåsorkester upp på platsen framför järnvägsstationen. Där Saxån flyter genom Marieholm fanns ett par bredare och djupare ställen, så kallade "hölar" där det under sommartid rådde ett livligt badliv. I ån fanns gott om begärliga kräftor och man kunde där även fånga ål och fiska upp en och annan gädda. En stolthet för det lilla samhället var dess välutrustade frivilliga brandkår som under sina många utryckningar under årens lopp räddade stora värden och förhindrade hotande katastrofer. (källa)
7. Första butiken på Avenyn öppnades 1914, en speceriaffär på nr 24, kvarteret Sturefors. (källa)
8. Han arbetade i Felix A.W. Nilssons speceriaffär i Jönköping, som han övertog 1898. Denna såldes senare, varefter han blev delägare i grossistföretaget i kolonialvaror Handelsaktiebolaget J.D. Ericson och Co. i Göteborg. (källa)
9. Lars Olsson Smith fick vid åtta års ålder plats i en specerihandel i Karlshamn efter faderns konkurs och blev av sin fosterfar, konsul Carl Smith, så väl behandlad, att han, som egentligen hette Olsson, antog dennes namn. Från 1850 hade han anställning i Stockholm först i en speceriaffär, sedan hos skeppsklarerare. 1858 etablerade han agentur för en hel rad brännerier i Skåne och Blekinge, samt en, på den tiden modern, anläggning på Reimersholme. Brännarna som Smith installerade där gjorde honom rik, genom att framställa sprit med ovanligt låg finkelhalt. Den mest kända var "tiodubblat renat", vilket gjorde att han konkurrerade ut de kommunala brännerierna. Detta ledde till att Stockholms stad försökte stoppa honom. Smith var dock en skicklig och uppfinningsrik affärsman och placerade bränneriet på Reimersholme i Brännkyrka landskommun, alldeles utanför Stockholms stads dåvarande gränser. Han sålde spriten från Fjäderholmarna i Lidingö kommun, dit han hade båtar som gick i skytteltrafik för att förse stockholmarna med rent brännvin. Smith blev både rik och mäktig och blev i folkmun kallad Brännvinskungen. (källa)
10. Färjestaden var ett litet samhälle för sig. Vid det nuvarande Ivarsbergsmotet fanns det ett ålderdomshem, Färjenässkolan samt en polisstation. Gick man över järnvägsspåret till Vestkustens Petroleum AB fanns det senare en cykelaffär till vänster, sedan en väg in till ett landshövdingehus, Furuborg, en speceriaffär samt Flemingsgatan som gick upp till höger. På vänstra sidan av Karl IX:s väg följde nu Färjenäs Snickerifabriks stora vedupplag, (där det förr i tiden låg ett tegelbruk) på högra sidan ett skogsparti, en stor villa och så var man framme vid samhällets centrum. Först en stor, vacker och mycket rik fruktträdgård och, sammanhörande med den, bakom och ända upp till marken som gränsade till Flemingsgatan, stenmurar som bildade terrasser i olika plan. Högst upp hade ägaren till Barkmans snickerifabrik (senare Färjenäs snickerifabrik) planerat att bygga en restaurang och på den plana marken längst ned vid Karl IX:s väg tycks han av bevarade ritningar att döma ha tänkt sig ett flertal små stugor, kanske som övernattningsmöjligheter. Tyvärr dog han innan detta realiserades, området köptes därefter av köpmannen Svante Gustafssons vuxna barn och fruktträdgården planterades. Marken ovanför fick vara som den var med alla de vackra träden. Tomten bredvid tillhörde Svante Gustafsson, och där kan man ännu se rester av grund och trappor till Villa Dalhem, det hus som han låtit bygga år 1896. Det var ett suterränghus med tre våningar, två stora glasverandor samt en balkong och med entré från båda gatorna. Det är detta sammanlagda område som numera kallas "Kaféhusets trädgård". Här låg också Färjenäs bilstation, på senare tid Taxi, samt en mangelbod och en kortvaruaffär. Bilstationen som startats någon gång på 1920-talet hade två personbilar och en lastbil. (källa)