Synonym till spinna
Vad betyder och hur uttalas spinna
Spinna uttalas spinna spann, spunnit, spunnen spunnet spunna, pres. spinner.
Spinna betyder framställa garn genom tvinning, rotera utan att få fäste om fordonshjul och surra av välmående om katt.
Ordformer och varianter av spinna
Aktiv
- spinna
- infinitiv
- spinner
- presens
- spann
- preteritum
- spunnit
- supinum
- spinnande
- presens particip
- spinn
- imperativ
Passiv
- spinnas
- infinitiv
- spinns
- presens
- spanns
- preteritum
- spunnits
- supinum
Perfekt particip
- spunnen en
- ~ + subst.
- spunnet ett
- ~ + subst.
- spunna den/det/de
- ~ + subst.
Alternativa böjningsformer passiv
- spinnes
- presens
Spinna är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet spinna
En jojo är en leksak bestående av en trissa, sammansatt av två skivor, som sinsemellan är förenade med en axel. Kring axeln är ett tvinnat snöre fastsatt som utövaren håller i och jojon kan rullas upp och av detta snöre. När man kastar ut jojon får den en rotation som även får den att rulla in efter att den nått ändläget. Vanligtvis löper en ögla kring hela centrumaxeln så att jojon kan spinna, det vill säga rotera i ändläget utan att snöret rullar upp sig, men snöret kan också gå genom halva axeln så att spinn inte är möjligt.
Tonad är i Småland samlingsnamn för flera spånadsväxter, dels lin, dels hampa. Ordet har med tova att göra, som betyder spinna.
Jute är flera arter av släktet Corchorus, subtropiska växter som odlas framförallt i Indien, Bangladesh, Kina, Myanmar, Nepal och Thailand. Släktet tillhör familjen Malvaceae, malvaväxter. Av juteväxtens stjälkar tillverkas ett tyg (också kallat för jute). Fibern är grov och sträv och används mest till framställning av säckväv. Ett annat stort användningsområde för jutefibern är billiga emballagevävnader. Fibrerna är korta och svåra att spinna. Man blandar i mycket spinnolja vid framställningen för att det ska gå lättare och det är därför juteväv ofta har en speciell doft. På 1960- och 1970-talet var juteväv populärt som tapeter.
Grovt sagt skiljar man mellan mjuk, kortfibrig ull, som ger mjukt garn, lämplig för stickning av mjuka kläder men inte alls bra som varp i en vävstol, och å andra sidan långfibrig grov ull som ger slitstarka, hållfasta trådar på bekostnad av mjukheten. Det är textilteknikerns konst att välja en råvara som ger slutprodukten de egenskaper som önskas. Då måste hen ta hänsyn till hur tråden spinns, hur tyget vävs, och hur den efterbehandlas för att bli kläde, vadmal, möbeltyg, bordsdukar, plädar, ryamattor, gobelänger eller något annat.
Kapok (Ceiba pentandra), även kallat bomullsträd, art i familjen malvaväxter som troligen är ursprungligt i tropiska Amerika och möjligen även i Afrika. Namnet används också om kapokfibern eller glansull, som är en kort och svag fiber. Den är svår att spinna till garn, även om det förekommer. Det svenska namnet stavas ibland kapock.
Detta bör ej förväxlas med en enskild ledare i en flerledarkabel. En anslutningssladd för något vanligt handverktyg kan till exempel vara uppbyggd som "ett rep" av tre stycken ledare, där varje isolerad ledare tillverkats genom att spinna ihop 19 kardeler.
Kattdjuren indelas i fyra underfamiljer: Felinae (mindre kattdjur), Pantherinae (stora kattdjur), Machairodontinae (sabeltandade kattdjur, utdöd) och Acinonychinae (geparder). Det förekommer alternativa systematiseringar. Vissa kattdjur, huvudsakligen av släktet Pantherinae, kan ryta, medan andra, huvudsakligen små, kan spinna. Vad den skillnaden beror på är omdiskuterat, en förklaring kan vara att tungbenet är mer förbenat hos de senare.
Korsspindlarna är kända som skickliga nätbyggare och honorna kan spinna upp till en halv meter stora nät, ofta i trädgårdar eller ute i skogen. I nätet fastnar insekter och korsspindeln förlamar sina byten med gift när de sitter fast i nätet.
Vid kast med rullen frikopplar fiskaren spolen med ett reglage, och håller fast spolen med tummen. I kastögonblicket lyfts tummen från spolen som får spinna "fritt". Under utkastet så snurrar spolen snabbare än linan som dras ut, sådana överslag av spolen brukar resultera i så kallade skatbon, det vill säga hemska lintrassel som kostar mycket fiskelina. Till bot för detta finns ett antal bromssystem som hindrar dylika överslag, främst centrifugalbroms. På lite mer exklusiva rullar finns magnetisk, digital broms eller en kombination av olika bromssystem. Men denna broms är bara aktiv så länge betet drar ut fiskelinan. Så fort betet träffar vattenytan måste spolen stoppas, detta gör man i regel med att återplacera tummen på spolen. På rullarna finns ett reglage för att justera denna bromsverkan. För att få optimal kastlängd ställs bromsen så lågt som möjligt. Bromsen bör justeras då ett nytt bete av ett annat luftmotstånd och/eller vikt används. Rekommenderat är att alltid börja med för hårt ställd broms och därefter lossa den stegvis.
Spinna på Engelska
- spin
- purr