Spis Synonymer Betyder Uttal

• häll

Hur används ordet spis

1. Det finns system av gasledningar i en del hus, vanligen för köksspis men ibland också för varmvattenberedning. I regel levereras gasen till detta från ett större gasrörsnät som ofta täcker en hel stad. Det nyttjas allt mindre och är på många håll helt ersatt av elektriska anläggningar. (källa)
2. Gasspis är en spis som skapar värme genom förbränning av gasbränsle, till exempel gasol, stadsgas eller naturgas. Gasspisen uppfanns före elspisen, men förekommer än idag. Många som använder gasspis professionellt, till exempel kockar, upplever att gasspisen är bekvämare då den ger en mer exakt och omedelbar reaktion när man ökar eller minskar gaslågan, det vill säga värmetillförseln. (källa)
3. En gjutjärnsspis är en sluten eldstad för ved-, kol- eller kokseldning, som konstruerades under första hälften av 1800-talet och som påtagligt förändrade matlagningen och energiåtgången i hemmen. En gjutjärnsspis värmde bättre, och använde betydligt mindre mängd bränsle, än en öppen eldstad. Den gav förutom värme för matlagning och ugnsbak även rumsuppvärmning, med energi lagrad i själva spisen och i murstocken. Införandet av slutna spisar medförde också att röken samlades upp bättre i skorstenen än röken från en öppen eldstad. Nackdelen med gjutjärnsspisen var att den, till skillnad från den öppna härden, inte avgav något ljussken. (källa)
4. Härd är en enkel, öppen eldstad. Ordet kan också betyda spis och eldstad, och används ofta även symboliskt såsom i uttrycket "hemmets härd". (källa)
5. Eldning i kamin ger bra ventilation med stor luftomsättning i det utrymme där kaminen står, eftersom den luft som behövs för förbränningen normalt tas från utrymmet invid kaminen. Frisk luft sugs härvid istället in i utrymmet eller rummet. Förbränningsluften kan som alternativ tas in direkt i kaminen utifrån eller genom en mantel i skorstenen, vilket kan minska värmeförlusten genom mindre utsugning av varm rumsluft. Även när eldning inte sker kan den uppvärmda inomhusluften ge självdrag genom en kamin, vilket kan ge god ventilation. Vissa kaminer ger möjlighet till matlagning eller för att till exempel att koka kaffe. Är kaminen huvudsakligen avsedd för matlagning benämns den istället för spis. (källa)
6. En kastrull är ett matlagningskärl, ofta tillverkat i aluminium eller rostfritt stål, ibland belagd med teflon eller liknande material, och är avsedd för matlagning på spis. (källa)
7. Kokkärl är en behållare som används för att upphetta mat i vid matlagning. Kokkärlets utformning och tillverkningsmaterial beror på dess användningsområden. Kärl avsedda för tillagning på spis eller kokplatta måste kunna leda värme bra så att värmen från plattan eller gaslågan kan överföras till maten. Kokkärl för tillagning i mikrovågsugn behöver däremot inte vara bra värmeledare. Vanliga värmeledande material är aluminium, rostfritt stål och koppar. För tillagning i mikrovågsugn kan kärl av bland annat porslin, plast och glas användas. Behållare som används för förvaring eller blandning av kall mat kallas normalt inte kokkärl. (källa)
8. En kokplatta är en elektrisk apparat med en eller fler värmeplattor som används för matlagning, som alternativ till en fullständig spis. Kokplattor finns med en eller två gjutjärnsplattor, keramisk platta, induktionsplatta eller gasplatta. (källa)
9. Kolarkoja är beteckningen på den temporära bostad som kolare ofta var hänvisade till under kolningsarbetet. Kolarkojorna kunde vara av olika utföranden. I Kronobergs län är storleken vanligen cirka 5 gånger 4 meter, med ingång på ena kortänden och med en spis i andra kortänden. I markerna ser vi idag mestadels rester efter kolarkojorna. Dessa är i regel som en u-formad "kulle" beroende på att kolarkojan oftast hade jordtäckta sidor som rasat ned efter övergivandet. Ibland ser man även stora stenar i kojans ena ände och då är det vanligen rester efter den nedrasade spisen vi ser. (källa)
10. Smeten är väldigt enkel att göra. Till en liter vatten tar man mjöl och salt efter behag. Konsistensen blir som pannkakssmet. Låt sedan smeten svälla. Hitta en gjutjärnspanna med raka kanter som du sätter på värme, spis men helst över öppen brasa. Lägg i så pass mycket ister (finns i matvaruhandeln) i pannan så att du får ett ungefär en centimeter tjock lager. Lägg i lite tärnat fläsk och bryn på. Häll sedan på smeten så att det precis täcker fläsktärningarna. Efter ett litet tag så kan man skrapa lite lätt med en stekspade runt kanterna och då ska kolbullen flyta upp till ytan. Kolbullen blir nu friterad runt om. Om man vill så kan man vända på den. När den är klar så kommer den att ha en vacker guldbrun frasig yta samt mjuk invändigt. Anledningen till att man har ister är det mest historiskt korrekta. I modern tid har man prövat både smör och olja. Smöret klarar inte den höga temperaturen vid fritering och oljan ger en konstig bismak på kolbullen. (källa)