Sprängsten Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sprängsten

1. Beckers Spredfabrik blev inte bara genom sin avancerade konstruktion uppmärksammat, utan även för sitt atombombssäkra skyddsrum som anordnades under byggdelen (hus 36). När det stod färdig 1953 var det Sveriges första civila, atombombssäkra skyddsrum med plats för 1 000 personer. Källaren fick extra tjocka väggar och bjälklag av betong som förstärktes med ett 1,5 meter tjockt skikt bestående av totalt 3 200 ton sprängsten av granit. Fyllningen togs från Katarinabergets skyddsrum vilket ungefär samtidigt sprängdes in i Katarinaberget på Södermalm. Även bjälklagen och valven i de sex ovanliggande våningarna gjordes kraftigare för att klara av bomber med fördröjd sprängverkan. Under fredstid nyttjades skyddsrummet som magasin för nitrolackprodukter. Skyddsrummet avvecklades 1964 och byggdes om till omklädningsrum när Spredfabriken byggdes till åt söder med Nya färgfabriken. (källa)
2. Från själva uppbyggnadstiden rapporterade Dagens Nyheter, då husen ibland levererades innan det ens fanns gator: "Skogsområdet och de små åkerlapparna hinna knappast anordnas till stadskvarter med gator och vägar, förrän byggnadsarbetarna äro på platsen. Bergsprängare, rörledningsarbetare, skjutskarar, timmermän, murare och målare röra sig om varandra i en brådskande arbetsstyrka på ett par hundra man, och högar av jord och sprängsten staplas upp sida vid sida med högar av timmer och inredningsartiklar.". (källa)
3. Under 1800-talets andra hälft användes sprängstenen för att fylla ut det närbelägna Stora Träsket, allt medan fler tomter färdigställdes för uppförandet av det nya Östermalm. Rester av Tyskbagarbergen finns kvar inne i kvarteren längs Nybrogatan, mellan Östermalmsgatan och Valhallavägen. Dessa kvarter bebyggdes inte fullständigt förrän in på 1920-talet och grundförhållandena gjorde att gathusen fick en höjd av sex våningar, medan gårdssidorna oftast bara når tre våningars höjd. Förhållandet kan exempelvis beskådas på innergården till Nybrogatan 72. (källa)
4. Ytterligare en fördel med att bygga kolonin under ytan är begränsningen i investeringskostnad innan man når kritisk storlek. Man kan åstadkomma väsentliga infrastrukturella konstruktioner under ytan genom att endast skicka dit en eller flera tunneldrivningsmaskiner, lastare och dumprar. Dessa kan sedan fjärrstyras eller arbeta autonomt efter en förutbestämd plan under en lång tid. Batterier till driften kan laddas med solceller på ytan och hämtas och bytas av dumprarna som fraktar ut sprängstenen. (källa)
5. Silo III uppfördes med bärande ytterväggar av tegel där silokonstruktionen fungerade stagande. Tomten fick delvis sprängas ut ur bergsbranten. Sprängstenen nyttjades sedan som fyllnadsmaterial för den utökade kajen. Byggnaden fick sju våningsplan samt ett brant plåttäckt pyramidtak som kröntes av en stor takhuv. Liknande huvar fanns också på kvarnbyggnadens hörnhus, de försvann dock 1950 i samband med en påbyggnad. Takfallet mot kajen smyckas dessutom av en dekorativ frontespis. Byggnadens yttre har stora likheter med Magasin 3 som tillkom några år efter Silo III och avslutade kvarnbebyggelsen i väster. (källa)