Språkfel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet språkfel

1. Solecism (grekiska σολοικισμός, soloikismos, latin solœcismus) är i första hand ett språkfel. Termen har använts som beteckning på olika slags språkfel, men i inskränkt bemärkelse betecknar den ett syntaxfel (meningsbyggnadsfel). I denna inskränkta betydelse kan solecism bilda ett motsatspar med barbarism, som kan betyda ordbildningsfel (se artikeln Barbarism). (källa)
2. Barbarism är ett mångtydigt ord för att beteckna språkfel i användningen av klassiska språk (grekiska och latin), senare även om fel i icke‑klassiska språk. I den mån det har en specifik deskriptiv eller preskriptiv mening, tenderar termen att användas om felaktig (icke-klassisk) ordbildning. En barbarism är alltså felaktig morfologi: felaktig hopsättning av ordelement från olika språk till ett nytt ord. (källa)
3. En språkpolis eller språkfascist är en informell och nedsättande benämning på en person som korrigerar eller kritiserar andra personers språkbruk, ofta på grund av stavfel, särskrivningar och andra typer av språkfel. Språkpoliser menar, i motsats till vad många tycks tro, inget illa, utan strävar bara efter att lära ut ett bättre användande av språket. Språkpoliser förekommer både i tal och skrift, men de är kanske mest spridda på Internet, där många använder ett ledigt skriftspråk, framförallt i till exempel chattar och forum. (källa)
4. Skillnaderna mellan de olika målformerna kan synas liten, men att blanda skulle uppfattas som ett graverande språkfel. Toleransen är begränsad från alla språkhåll och konsekvens uppmuntras av målfolk i samtliga läger. Dock finns det ett gränsland mellan nynorskan och den radikala bokmålsformen - somliga glidningar skulle dock aldrig förekomma, det heter alltid ikke och aldrig ikkje i det skrivna bokmålet. Nynorsk ordliste ger däremot klartecken för att skriva ikke. Varianten høgnorsk försöker emellertid utesluta bokmålsformer. (källa)
5. Det går inte alltid att dra en skarp gräns mellan allmänt accepterade finlandismer, som får anses som uttryck för finlandssvenskarnas rättmätiga särart, och de kanske tillfälliga, talspråkliga företeelser som ibland måste klassificeras som språkfel. Men följande olika slags finlandismer kan urskiljas från officiella till vardagliga. (källa)
6. Folketymologiska bildningar skiljer sig från rena språkfel och hyperkorrektioner genom att de förekommer hos en grupp språkbrukare, och inte bara hos enstaka personer. (källa)
7. Hyperkorrektion är ett språkfel som består i en felaktig rättelse enligt en förmodad eller feltolkad språknorm. (källa)
8. Språket så funkar det: om bokstäver, ord, grammatik och språkfel (2006), med Lars Melin. (källa)
9. Romanens litterära kvalitet är, som Herbert Tingsten framhåller, pinsamt banal, den är full av språkfel och grötiga floskler. "Men att boken är skriven med äkta patos finns inget tvivel om. Avskyn mot utsugningen, medkänslan med fattigdomen, önskan att skapa en bättre värld är i all sin otymplighet uppenbar.". (källa)