Språkregel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet språkregel

1. Den nuvarande stavningen med två "ö" tillkom på initiativ av Posten och fastställdes genom brev av Kungl. Maj:t 1 januari 1917. Den originella stavningen är numera ett av få hävdvunna undantag från språkregeln att långa vokaler inte dubbeltecknas i svenska. Bakgrunden är den att man förr på brev som sändes lokalt inom en ort i stället för namnet på adressorten skrev "Härstädes" eller helt enkelt "Här". Då en hel del slarvigt skrivna försändelser i stället hamnade i Hör ändrades stavningen till Höör. (källa)
2. Norge har övervägande sjungit sina bidrag på norska, men även på engelska när språkreglerna har tillåtit det. Ett bidrag har framförts delvis på samiska. År 2011 framfördes Norges bidrag delvis på swahili. Det var första gången någonsin som det sjöngs på swahili i tävlingen. Gul markering visar på vinst, silverfärgad markering visar andraplats, bronsfärgad markering visar tredjeplats och röd markering visar sistaplats. (källa)
3. Genitiv markeras i standardsvenskan med ett så kallat "genitiv-s" – som vanligen placeras sist på ordet som ska markeras – till exempel Eriks. Enda undantaget är att markera genitiv genom att sätta ut en apostrof direkt efter ett namn som slutar på -s (och -x eller -z) – till exempel Lars' bil – om tveksamhet kan uppstå. Vanligen löses problemet med omskrivning, och den här formen är numera ovanlig i svenskan. Den kan ha viss del i den förvirring som lett till felaktigt användande av engelskt genitiv. I engelska markeras nämligen genitiv med apostrof följt av s – Anna's, vilket i svensk text är fel. Genitiv av Anna skrivs alltså enligt svenska språkregler alltid Annas och aldrig Anna's. (källa)
4. Funktionen har på senare tid börjat kallas blanksteg i IT-kretsar, vilket är en beskrivning för hur mellanrummet skapas med en radskrivare. Redaktörerna av Computer Swedens språkregler anser dock att det är en onödig ersättning av ett välkänt ord, och förordar att funktionen fortsatt skall kallas mellanslag, medan det tecken i ordbehandling som skapar mellanrummet bör kallas "ordmellanrum". (källa)
5. Förutsättningsbegreppet är kanske juridikens mest missförstådda begrepp. Det handlar om okända eller ändrade förhållanden. De krav som gäller följer av förutsättningslärans olika rekvisit. (Enligt den traditionella definitionen är en förutsättning ett antagande, vilket kan vara omedvetet såväl som medvetet. Detta har givit upphov till invändningen att språket inte medger förekomsten av "omedvetna förutsättningar". Det avgörande är emellertid inte språkregler, utan rättsregler.). (källa)
6. Hyperkorrektion kan uppstå när man försöker återge föråldrade språkregler eller ord. Ett exempel är bruk av verbens pluralformer, som ofta används även för singulära subjekt. (källa)