Ståndpunkt Synonymer Betyder Uttal

• förhållningssätt
• hållning
• inställning
• position
• ställning
• ställningstagande
• åsikt

Hur används ordet ståndpunkt

1. Historism, uppkom som historiefilosofisk ståndpunkt i norra Tyskland, England och Frankrike under första hälften av 1800-talet. Leopold von Ranke och Wilhelm Dilthey (1833-1911) var tyska pionjärer, som betecknade alla kulturyttringar som produkter av den historiska utvecklingen och alltså förnekade dessas beroende av tidlöst giltiga normer. Historismen var en reaktion mot händelserna i Frankrike 1789 och vad denna revolution innebar. Motsvarande teori inom rättsfilosofi kallas den historiska skolan. (källa)
2. I Israel kan man med hjälp av kippan få en fingervisning om en judisk mans grupptillhörighet. Många undantag till detta finns. Dock brukar den grupp som kallar sig modernt ortodoxa, den så kallade nationalreligiösa gruppen ha virkade kippor. Storleken på den virkade kippan kan ge vägledning om mannens politiska åsikter. En större virkad kippa bärs av män med mer högerinriktade åsikter. Många traditionella som inte vill påta sig en politisk ståndpunkt väljer ofta en mindre kippa som kan vara virkad, av tyg eller mocka. (källa)
3. Lappkast, helomvändning på stället på skidor, genom att skidorna en i taget svängs runt 180 grader Används ibland även som en metafor för en helomvändning av en ståndpunkt i en sakfråga. (källa)
4. Genrens ursprung kan på forskningens närvarande ståndpunkt knappast sägas vara till fullo utredd. Sannolikt synes emellertid, att den står i förbindelse med den i Italien allt sedan antikens dagar fortlevande klassiska lustspelstraditionen. Sådant maskspelet framträder, då det börjar göra sig bemärkt inom den tidigmoderna tidens konstutveckling, har det knappast några mera märkliga karakteristika att uppvisa. Det torde knappast vara oriktigt, att med den förste av genrens historieskrivare, Alfred Soergel, beteckna maskspelet i sin ursprungliga form som intet annat än en maskeradbal, omfattad av ett mer eller mindre betydande dramatiskt ramverk. Att uppdraga några bestämda gränser mellan maskspelen och övriga vid hoven förekommande arter av kostymupptåg och baletter låter sig inte eller åtminstone endast med svårighet göra. I huvudsak synes emellertid maskspelen ha haft sitt egentliga kännemärke däri, att de i densamma deltagande personerna, efter att ha utfört sin första entré, blandade sig med åskådarna och inbjöd dessa att deltaga i dansen. Emellertid förblev maskspelet inte länge på denna primitiva ståndpunkt. I samband med dramatikens allt rikare utveckling ökades kraven på inre sammanhang och organisk komposition även i fråga om maskspelen. De fragmentariska episoder, som ursprungligen bildat motivet till det hela, ersattes av en genomförd handling, som lät det i genren inneboende dramatiska elementet komma till sin fulla rätt, och den yttre utstyrseln, till en början inskränkt till ett minimum, tillgodogjorde sig småningom alla de tekniska konstgrepp, som stod 1600-talets teater till buds. Sin högsta utveckling uppnådde maskspelet med Ben Jonson. Hos honom möter man en i konstnärligt hänseende verkligt fulländad sammansmältning av maskspelets olika beståndsdelar. Dialog, musik, sång och dans binds av en sinnrikt använd fabel samman till en helhet av ofta betagande verkan. Motiven är vanligen hämtade ur den antika mytologin eller historien, även om handlingen i sina detaljer inte sällan utvecklas oberoende av förebilden. I allmänhet är innehållet till sin karaktär allegoriskt, och vanligen förekommer även allusioner på den tilldragelse, som givit anledning till själva festligheten. Vid sidan av Ben Jonson var även flera andra av Englands mera betydande 1600-talsförfattare verksamma på maskspeldiktningens område. Till och med den vid sidan av Shakespeare främste av dem alla, Milton, tangerade genren i sitt berömda sångspel Comus (uppfört 1634). Visserligen företer detta åtskilliga egenskaper, som avviker från de vanliga maskspelen, men överensstämmelserna är trots detta så stora, att man kan inrangera Miltons lyriska mästerverk bland den engelska litteraturens övriga masques and revels. I teaterhistoriskt hänseende har maskspelet sin största betydelse däri, att det utgör en föregångare till operan. Såväl genom sin blandning av lyriska och dramatiska element som genom sin med tiden allt mera utvecklade dekorationsprakt beredde det marken för denna konstform, som skulle bli dess arvtagare både inom hovkretsarna och hos den stora allmänheten. Med operans utveckling förlorade maskspelet sin popularitet och försvann ganska snart från skådebanorna. Under 1700-talet uppehölls dess tradition endast av de stora balettdivertissementen. (källa)
5. Enligt klassisk atomteori består verkligheten av osynligt små färglösa och solida materiella partiklar som följer mekanikens lagar, det vill säga bara kan påverka varandra via kollision. Denna ståndpunkt kommer från Leukippos och Demokritos och har främst bevarats via Lucretius. Den blev en utgångspunkt för den fysikens utveckling som tog fart från ca 1600 och framåt och intog en alltmer dominerande ställning fram till kvantmekanikens genombrott ca 1927. Dess stora verk är Newtons Principia. Som en form av materialism kan också fysikalismen betraktas. (källa)
6. Taktiskt sett innebär en kupp att delar av militären kontrolleras samtidigt som resterande militära enheter neutraliseras. Den agerande gruppen tillfångatar eller förvisar ledare, tar fysisk kontroll av viktiga statsbyggnader, kommunikationskanaler och den fysiska infrastrukturen som gator och kraftverk. Kuppen lyckas om dess motståndare misslyckas med att avlägsna konspiratörerna som då kan förstärka sin ståndpunkt, få befolkningen och de kvarvarande militära styrkorna att överlämna makten, samt att få till en slutgiltig behörighet. (källa)
7. I svensk filosofi har ofta förespråkats en emotivistisk teori, som hävdar att moraliska omdömen har praktisk funktion och saknar sanningsvärde. Ett viktigt alternativ till denna ståndpunkt är den moraliska realismen, som hävdar att det finns moraliska sanningar. Ett tredje alternativ är en etisk konstruktivism, som antar att värden är sociala konstruktioner men som ändå menar att det är möjligt att ge rationella skäl för att ett moraliskt omdöme är berättigat. Metaetiken eller den etiska teorin kan sålunda sägas ha moraliska värden och värderingar som studieobjekt. (källa)
8. Stark metodologisk pluralism är ståndpunkten att det dels de facto förekommer olika vetenskapliga metoder, och att det är omöjligt att göra rationella val mellan dessa, dels att denna mångfald är eftersträvansvärd. Denna ståndpunkt har under senare tid fått stor spridning genom Thomas Kuhns teori om paradigm och paradigmskiften. (källa)
9. Predestinationsläran är den teologiska ståndpunkt som hävdar att människans liv på jorden och livet efter detta är förutbestämt av en allsmäktig gud, eller att Gud utväljer vissa människor till frälsning. (källa)